Herr talman! Jag tackar Johanna Hornberger för ett i många stycken inspirerande tal som jag kan ställa mig bakom.

Det faktum att det är stor kris för strömmingen och sillen i Östersjön och att fisketrycket där måste minska kraftigt är väldigt många eniga om. Det vi ser nu är att fisketrycket trots detta fortsätter i och med att det är tillåtet att fiska 40 000 ton sill och 55 000 ton skarpsill. Det är ju i sig tragiskt.

Men det finns en chans nu, vad jag förstår. I dagarna kommer en möjlighet i södra Bottenhavet att avgöras. Havs- och vattenmyndigheten har av regeringen fått rådighet att ta fram ett förslag om att ingå avtal med Finland om att genomföra utflyttningen av trålgränsen på prov och inrätta ett fredningsområde runt Finngrundet i södra Bottenhavet.

Förslaget är faktiskt ganska gediget framtaget av Sveriges lantbruksuniversitet, men enligt många källor återstår nu bara en mycket liten del av det tilltänkta fredningsområdet efter de senaste förhandlingarna med Finland. Om regeringsuppdraget ska ha möjlighet att faktiskt ge den effekt som vi vill på de lokala fiskebestånden måste fredningsområdet vara väl tilltaget och täcka strömmingens vandringar under hela året.

Det är av största vikt att detta sker, för annars kommer man att säga att detta inte är en giltig undersökning, och det kommer därmed att vara helt bortkastade satsningar. Här är det viktigt att Sverige är tydligt i förhandlingarna med Finland.

Min fråga blir då: Kommer regeringen och Tidöpartierna att prioritera denna viktiga förhandling med Finland så att vi verkligen får till detta fredade område som vi så väl behöver?