Fru talman! I ett välfärdssamhälle är folkhälsa tätt förknippat med åtgärder för att öka jämlikheten. Det aktiva, systematiska och långsiktiga folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett klass, kön eller etnicitet.

Denna vision om ett folkhälsoarbete som tar sin utgångspunkt i människovärdet delar Vänsterpartiet fullt ut. Arbetet för att bryta de skillnader i hälsa och livslängd som klasstillhörighet i dag innebär är en central del i denna vision. Även arbetet för att eliminera skillnaderna i hälsa mellan män och kvinnor utgör en viktig grundpelare i Vänsterpartiets syn på folkhälsa.

Ett aktivt folkhälsoarbete är en investering i framtida generationers hälsa och välmående. Få andra uppgifter kan anses mer angelägna i ett välfärdssamhälle än att samhället arbetar för ett generellt välmående bland befolkningen.

I grunden handlar det om befolkningens rätt att få leva fria och rika liv med säkerhet om att samhället har ställt sina resurser till förfogande för att främja en hälsosam tillvaro. På så sätt samspelar individens och samhällets ansvar för en god folkhälsa. Med gemensamma ansträngningar är en förbättrad folkhälsa möjlig.

Tidiga insatser för att främja en god folkhälsa är av yttersta vikt. I dag är hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället mycket stora, även i unga åldrar. Det riskerar att leda till att hälsoklyftorna lever vidare även senare i livet med ohälsa som konsekvens.

Samhällets insatser för att öka jämlikheten i folkhälsoarbetet behöver stärkas ytterligare, inte minst bland barn och unga. I grunden handlar denna fråga om att alla barn har rätt till en god hälsa och en hälsosam tillvaro. Vänsterpartiet värnar alla barns och ungdomars rätt till folkhälsoinsatser som stärker välmåendet och samtidigt rustar dem för en god hälsa senare i livet.

Även barns psykiska hälsa står inför svåra utmaningar. En ökad psykisk ohälsa i kombination med högre efterfrågan på vård innebär att en stor andel av våra regioner inte kan leva upp till vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa. Därmed frångås principen om att en första bedömning ska vara gjord inom 30 dagar. År 2022 fick mindre än hälften av dem som sökte vård inom barn- och ungdomspsykiatrin ett första besök inom 30 dagar.

För att vården ska bli adekvat och ge resultat behöver rätt vårdaktör och rätt vårdnivå nå patienterna. För att inte riskera att barn i behov av psykiatrisk vård faller mellan stolarna eller får vänta för länge på insatser behöver vissa åtgärder vidtas.

En viktig åtgärd, enligt Vänsterpartiet, handlar om att samverkan mellan olika vårdinsatser ska fungera och att det ska finnas tydliga riktlinjer och gränsdragningar mellan bup och andra instanser.

Främjande och förebyggande insatser leder till bättre hälsa, lärande och utbildning och till mindre social utslagning. Grunden för det förebyggande arbetet är att identifiera hälsorisker innan de har hunnit utvecklas till sjukdom eller ohälsa.

Förebyggande program som screening, vaccinationer eller allmänna hälsokontroller har visat sig ge stora hälsovinster för samhället och individen. Dessa program kan med fördel utvecklas ytterligare, särskilt i syfte att nå familjer och därmed tidigt kunna erbjuda dem stöd i olika former.

För Vänsterpartiet är det, som sagt, viktigt att barns och ungas rätt till en lättillgänglig, jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård stärks. Regeringen bör därför enligt Vänsterpartiet tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur regioner och kommuner ska utveckla det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för psykisk ohälsa. Därför yrkar jag bifall till reservation 14.