Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Allting börjar i skolan. Vi minns alla när vi gick i skolan. Eller vissa kanske inte vill minnas den tiden. Men i vilket fall som helst är det i skolan mycket av grunden läggs för vårt liv. Detta gäller i synnerhet vår psykiska hälsa.

Självklart har uppväxtvillkor, hemmiljö och socioekonomiska förutsättningar stark påverkan. Men i dag har en sak vuxit till att påverka vår psykiska hälsa enormt. Det är de digitala medierna som barn och ungas skärmtid handlar om.

Förskolan och skolan kan ge barnen rätt socioemotionell utveckling - alltså ge barnen trygghet, stabilitet och stimulans, särskilt när detta brister i barnens hemmiljö. Det är under skolgången som den psykiska hälsan påverkas, både positivt och negativt.

Det finns ett tydligt samband mellan dina skolresultat och hur din psykiska hälsa påverkas senare i livet. Låga betyg kan faktiskt ge risk för depression och självmordsförsök senare i livet, enligt Folkhälsomyndigheten.

De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men fler och fler börjar må sämre. De är inte tillfreds med livet, och de rör sig alldeles för lite. Det är här digitala medier och skärmtid påverkar. Därför är regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten att sammanställa kunskap och ta fram vägledning och rekommendationer mycket viktigt. Det ska redovisas i juni och december 2024.

Men vi är tio år sena på bollen. Detta med barns och ungas skärmtid är ett fenomen som har vuxit fram under en lång tid.

Forskningen visar att mobbning på nätet är dubbelt så illa som föräldrar tror. Forskning visar att flickor mår sämre än pojkar i varje årskurs. Flickor har mer sömnbrist på grund av skrollande nattetid. Flickor har även blivit mer missnöjda med sina kroppar efter att de just har skrollat på sociala medier.

Fru talman! Forskning visar att pojkar däremot får utstå mer elaka kommentarer på gejmingchattar och att pojkar i högre grad spelar alldeles för mycket digitala spel.

Grupper som är mer sårbara är unga som har NPF-diagnoser, flickor med låg självkänsla och barn med bristande föräldrastöd. Dessa grupper löper en större risk att utveckla ett beroende av skärmen.

Vad visar då forskningen när det gäller dem som har en bättre psykisk hälsa? Vad är det som är bra? Jo - hör och häpna - det är att de sover mer, motionerar mer, ägnar mindre tid åt mobilen och har ett balanserat användande av sociala medier.

Detta kan bara landa i en enda sammanfattning: De problem som barn och tonåringar alltid har och får gå igenom förstärks enormt mycket av för mycket skärmtid och felaktig användning av skärmtid. Det är därför vi i Liberalerna har varit tydliga med att det behövs kraftfulla åtgärder för att hjälpa skolbarnen.

Vi går nu fram med ett förslag om att flytta makten från nätjättarnas algoritmer så att föräldrarna själva tillsammans med sina barn kan äga makten över skärmen. Det är förslaget om att grundinställningen för ett barns skärmanvändande ska vara den enkla saken att man sover på natten och går i skola på dagen. Detta är ingen självklarhet. För många barn är det verkligen ingen självklarhet i dag.

Fru talman! Enligt FN:s World Happiness Report, en rapport om lycka som nyligen kom, är det inte längre en självklarhet att den unga generationen är lyckligare än sina föräldrar eller farföräldrar. Det har varit så tidigare, men nu är unga på många håll i världen olyckligare än sina föräldrar. En av de stora orsaker som uppges är just digitala medier.

Vi är medvetna om att vi inte kan lagstifta fram lycka. Vi kan inte lagstifta fram mening hos barn och unga. Men vi kan i politiken skapa förutsättningar för den psykiska hälsan hos skolbarnen och för att de ska må bättre. Detta vill denna regering göra, och Liberalerna kommer att göra mer för att skolbarnen ska må bättre. Det har till exempel nu tillsatts en utredning om elevhälsans uppdrag, som är en oerhört viktig pusselbit för att fler av våra skolbarn ska få en bättre psykisk hälsa. De förtjänar faktiskt ett lyckligare liv. Det gör vi alla.