Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

En god hälsa är något vi alla behöver - att må bra inifrån och ut och känna välbefinnande. Sveriges folkhälsoarbete ska bidra till att bygga upp en god hälsa hos hela befolkningen genom ett förebyggande hälsoarbete.

Det finns stora hälsovinster med att investera i ett förebyggande folkhälsoarbete. En viktig del av omställningen till en god och nära vård är att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Beräkningar visar exempelvis att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor. Vidare drabbas enligt Socialstyrelsen varje år 69 000 personer av cancer, och i en fjärdedel av dessa fall finns ett samband med ohälsosamma levnadsvanor såsom rökning, alkohol och matvanor. Det är otvetydigt så att ett aktivt folkhälsoarbete ger stora vinster för den enskilda människan men också för samhället.

Fru talman! Vi kristdemokrater är stolta över att regeringen nu genomför vårt förslag om fritidskort, en historiskt stor satsning på en aktiv och meningsfull fritid för Sveriges barn och ungdomar. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjlighet att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Detta blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa.

Fritidskortet ska motsvara ett värde som barn och ungdomar i åldrarna 8-16 år kan använda som betalning för fritidsaktiviteter inom exempelvis idrottsrörelsen, i friluftsorganisationer och i andra organisationer inom civilsamhället och på kulturområdet. Fritidskortet kommer att lanseras under 2025, och 792 miljoner kronor beräknas årligen avsättas för ändamålet.

Fru talman! Vidare vill jag lyfta behovet av idrott för barn i utsatta områden. Vi vet att barn och unga i socioekonomiskt svaga områden historiskt sett deltar i idrott i lägre utsträckning än barn och unga i socioekonomiskt starka områden. Skillnaden mellan olika socioekonomiska områden är ännu större när det gäller flickors idrottande.

Detta är allvarligt, och därför beslutade regeringen redan i mars 2023 som en av sina första idrottspolitiska åtgärder om 100 miljoner kronor i ett nytt permanent bidrag till Riksidrottsförbundet för att utveckla idrottsverksamhet för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Denna satsning börjar redan ge effekt, och pengarna är ute i systemet och i klubbar och föreningar runt om i landet, vilket är mycket positivt.

Psykisk ohälsa är vidare en stor riskfaktor när det gäller folkhälsan. Ett starkt folkhälsoarbete inom området är viktigt.

Vi stärker nu arbetet mot psykisk ohälsa. Regeringen genomför flera insatser för att stärka och utveckla arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Under 2024 satsar vi närmare 1,6 miljarder kronor för att stärka kommuners och regioners arbete med psykisk hälsa och suicidprevention och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

I överenskommelsen ingår bland annat insatser för att stärka barns och ungdomars psykiska hälsa och utveckla den första linjens vård och barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Totalt 800 miljoner kronor riktas till insatser för barn och unga.

Vi har också kraftigt förstärkt medlen för att öka tillgängligheten till bup och säkerställa att barn och unga får vård i tid. Under 2024 satsas liksom föregående år 530 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är ett rekordhögt belopp.

Utöver det som nyligen redovisats beslutade regeringen i januari 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området; uppdraget har ibland även kallats en utredning om en haverikommission vid suicid. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2024.

Fru talman! Vidare lyfts i betänkandet frågor om cancer och det förebyggande arbetet för att motverka cancer. Här vill jag nämna regeringens och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johanssons aktuella arbete gällande uppdatering av den nationella cancerstrategin. Regeringen har nyligen utsett professor Mef Nilbert till särskild utredare med uppdraget att lämna förslag till en uppdaterad nationell cancerstrategi.

Det sker en stor utveckling på detta område, och mycket har hänt sedan 2009, då den tidigare cancerstrategin kom. I uppdraget ingår också att analysera och föreslå hur hälsofrämjande och förebyggande insatser inom cancerområdet kan samordnas med insatser inom andra områden. Strategins uppdatering är därför viktig för det fortsatta folkhälsofrämjande arbetet inom cancerområdet.

Fru talman! Jag vill till slut även nämna något om allergifrågan. I februari 2024 beslutade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och regeringen att ge Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi och tillhörande handlingsplan inom allergiområdet i syfte att säkerställa en preventiv, effektiv och jämlik allergivård i hela landet. Myndigheterna ska gemensamt delredovisa uppdraget under 2024 och 2025 och gemensamt slutredovisa det till Regeringskansliet senast den 31 januari 2026. Vi kristdemokrater ser det som viktigt att en preventiv, effektiv och jämlik allergivård säkerställs över hela landet, och en nationell strategi behövs för detta.