Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag vill lyfta fram de människor som i vårt samhälle varje dag i sitt arbete eller ideellt arbetar med att stötta och hjälpa människor som på ett eller annat sätt har hamnat i ett beroende av det som vi debatterar i dag. Det kan vara alkohol, narkotika eller spel.

För egen del har jag genom mitt yrkesverksamma liv i civilsamhället arbetat nära dessa grupper. Civilsamhället som jag kommer från är mer ett kodord för kyrkan. Men för sakens skull vill jag tillägga att det finns fler civilsamhällesorganisationer än kyrkor. Det finns fina idrottsföreningar och fina Röda Korset- och Rädda Barnen-organisationer som gör stora insatser.

Men just dessa människor som bryr sig om andra - som inte ger upp, som tar hem andra människor och erbjuder dem tak över huvudet och mat på bordet och som orkar när livet misslyckas om och om igen för individer i missbruk - finns fortfarande där. De är envisa. När deras vänner, myndigheterna och till och med familjen till den som har hamnat i missbruk kanske har gett upp finns dessa personer där i sitt arbete eller ideellt och fortsätter att stötta och hjälpa. Dessa hjältar, som engagerar sig och arbetar med baksidorna av bruket av framför allt alkohol, finns i vårt land.

När det handlar om detta ämne tänker jag ofta på barn som lever i hem där båda föräldrarna eller en av dem har ett missbruk. Det finns mycket statistik som visar hur många de är, vilka de är och hur de upplever att vara i en sådan miljö. Men vi vet framför allt att de är alldeles för många.

Mot bakgrund av detta vill jag säga några ord om Systembolaget. Det spelar stor roll var dessa butiker finns, hur många de är, när de har öppet och hur de utövar sin försäljning. Till och med vilket varv man går i butiken spelar roll för hur mycket man har med sig när man går därifrån. Det spelar också roll att som ung få visa legg. Varför spelar det roll? Jo, för de människor som drabbas av alkoholens baksidor, bland andra barn, spelar det roll. Det spelar roll att vi har ett systembolag i vårt land. Det finns de som påstår att det inte spelar roll, men då undrar jag om de har levt och vandrat nära och stöttat och hjälpt dem som drabbas och vet hur de tänker, fungerar och beter sig när de förstör både sitt och andras liv genom sitt missbruk.

Så över till gårdsförsäljning. Det är något som regeringen arbetar med att ta fram förslag om. I ljuset av det jag har sagt hittills finns här en öppning för Sverige att pröva att införa gårdsförsäljning och se om det håller även EU-rättsligt, och jag är övertygad om att detta kommer att prövas till sin spets. Varför? Jo, för att småskalig, hantverksmässigt producerad öl, vin och cider från den gård där vindruvorna eller äpplena odlas ska kunna få säljas i begränsad omfattning. Det spelar roll för en sundare alkoholkultur att vi gör detta, och det spelar roll för landsbygden och producenten.

I den narkotikautredning som nyligen presenterades fanns förslag om naloxon, något som inom en snar framtid äntligen kommer att säljas receptfritt på apotek. Det är ett motmedel mot opioider som räddar liv vid en överdos. Det är mycket välkommet att detta läkemedel får större spridning i vårt samhälle.

Samma narkotikautredning innehåller en rad olika förslag med fokus på förebyggande arbete, skadereducering och god vård vid skadligt bruk eller beroende av narkotika. Liberalerna delar uppfattningen att skadereducering och lågtröskelverksamhet måste få en större plats inom hälso- och sjukvården men även i samhället i stort. Även Samsjuklighetsutredningen presenterade liknande föreslag.

Därför har Liberalerna föreslagit att en region ska inrätta ett så kallat brukarrum i forskningssyfte. Ett brukarrum är en plats där personer med skadligt beroende kan inta narkotika som de själva köpt och tagit med, utan att riskera ett polisiärt ingripande. Brukarrum leder inte till ökad användning av narkotika eller risktagande, enligt studier som Narkotikautredningen hänvisar till. Däremot visar forskningen tydliga fördelar med brukarrum. Det minskar överdosrelaterade skador och osäkra användarbeteenden, underlättar vård och stöd för personer som använder narkotika och avlastar akutsjukvården. Den som behöver hjälp måste få vård snabbt, och ett brukarrum kan vara ett viktigt steg på vägen.

Den som blir beroende av narkotika förlorar först och främst sin frihet, och många människor far illa. Vi behöver tänka om i Sverige. Målet är att rädda liv, förhindra lidande och öka människors värdighet. Vi behöver en socialpolitik och en hälso- och sjukvård som är grundad på kunskap och beprövad erfarenhet. När alla andra har gett upp och när ingen längre bryr sig om huruvida en missbrukare lever eller dör ska samhället finnas där. Ett brukarrum kan då bli just den plats där livet vänder, och det är värt allt.