Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Kristdemokraterna står för en solidarisk, folkhälsobaserad och restriktiv svensk narkotika- och alkoholpolitik. Alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk för att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak eller spel om pengar.

Vi värnar Systembolagets försäljningsmonopol samt en aktiv prispolitik med punktskatter för alkohol, som gör alkohol dyrare än andra drycker, för att på så sätt främja måttfulla alkoholvanor. Tillsammans med ett starkt förebyggande arbete kan dessa insatser minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, som är omfattande, liksom de relaterade hälsoekonomiska kostnaderna.

Inom primärvården ska beroendefrågan vara en naturlig del i vårdens ansvar för folkhälsoarbetet.

Jag är mycket glad över att socialminister Jakob Forssmed i veckan kunde meddela att naloxon inom kort ska kunna säljas receptfritt på svenska apotek. Det kommer att rädda liv. Att tillgängliggöra naloxon genom receptfrihet är ett viktigt steg i regeringens arbete för att minska narkotikarelaterade dödsfall. Läkemedelsverket har beslutat att bevilja en ansökan från ett företag som levererar naloxon som nässprej för receptfri försäljning. Sverige blir då ett av de första länderna i Europa där detta är möjligt. Detta är en mycket bra och livsavgörande åtgärd.

Fru talman! Effektivare hälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser är viktiga, tycker vi kristdemokrater. Vi ställer oss även positiva till en ANDTS-strategi. Därför fick i februari 2024 en särskild utredare uppdraget att lämna ändamålsenliga förslag på hur nuvarande uppföljningssystem i fråga om hälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

Syftet är att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa samt att kunna utvärdera större satsningar inom folkhälsopolitiken och kunna påvisa nyttan av dessa för både enskilda och samhället.

Fru talman! Alla nikotinprodukter är starkt beroendeframkallande och påverkar hjärnans utveckling hos barn och unga. Nikotinprodukterna kan skada foster under graviditet, och de kan ha negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.

I den första större mätningen avseende tobaksfritt eller vitt snus konstaterade CAN att användandet är lika vanligt bland kvinnor som bland män samt att det är allra vanligast bland personer i åldern 17-29 år.

Undersökningen visar att många ungdomar börjar använda tobaksfritt snus utan att ha använt tobak eller andra nikotinprodukter tidigare. Detta tyder på att tobaksfritt snus delvis når nya grupper, vilket innebär en ny folkhälsoutmaning. Barn och unga löper större risk för skador av nikotinbruk. Man behöver alltså börja titta på särskilda förebyggande insatser för denna grupp och på insatser för deras anhöriga.

Den ökande användningen av tobak och nikotinprodukter bland barn och ungdomar är oroande. Vi behöver titta på ytterligare åtgärder. Det är angeläget att på något sätt stoppa denna utveckling och att värna barns rätt till frihet från nikotin och tobak.

Alkohol kan vara en källa till glädje och njutning men också till stora kostnader. Sjukdom, brott och olyckor kan relateras till alkohol. Detta beräknas i dag kosta vårt samhälle över 100 miljarder kronor per år. Men bakom kostnaderna finns också mängder av människoöden.

Kristdemokraterna vill ha ett narkotikafritt samhälle och arbetar för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Insatserna ska främst riktas mot dem som profiterar på narkotikan, smugglare och försäljare. Det behövs ett förebyggande arbete, en bra vård och behandling om man har fastnat i missbruk och en brottsbekämpande insats från tull och polis. Hittills har samhället ofta legat steget efter, men nu är det på väg att till viss del komma i kapp. Vi ger inte upp kampen mot den trend som vi ser.

Fru talman! Sveriges narkotikapolitik behöver utvecklas. Dödligheten måste minska. Vården måste bli bättre. Arbetet med att minska såväl tillgången som efterfrågan måste bli mer effektivt. Stigmatiseringen av människor som har en beroendesjukdom måste minska, helst upphöra.

Allt oftare hör vi om de enkla insatserna, som påstås lösa problemen. Den gyllene biljetten till ett samhälle där betydligt färre råkar illa ut på grund av narkotika finns helt enkelt inte. Lösningen ligger snarare i att vi ser till att förstå hur komplex verkligheten är. Det handlar om att skruva i lagstiftning, tillämpning, förebyggande metoder och samordning inom vård och behandling tills vi ser ett bättre resultat. Där måste vi hålla i och fortsätta att göra våra insatser.