Fru talman! Att specifikt ta upp frågan om sophanteringen är att välja en del. Men UNRWA fungerar ju i princip som leverantör av samhällsservice. Det handlar om skola, sjukvård och så vidare i flyktinglägren. Det är UNRWA:s uppgift att hantera.

Det är klart att om man börjar plocka över den ena biten efter den andra från UNRWA till exempelvis Jordanien att sköta säger man att UNRWA inte längre behövs. Det är i detta som ställningskriget finns. UNRWA är en del av pusslet. Med en tvåstatslösning upphör UNRWA:s mandat, men tvåstatslösningen har av olika skäl uteblivit under 76 år. Därför är den här situationen så angelägen att lösa. Man måste bidra till lösningar nu.

Antisemitism fördöms, tveklöst. Problemet är, och jag känner att det är ett stort bekymmer, att det som nu händer kommer att göra att ännu fler känner att det inte finns något hopp och att världen inte bryr sig om dem. De har inget hopp. Den hopplösheten göder nog mer fanatism och extremism än en UNRWA-lärobok.

Vi har haft diskussioner om UNRWA:s läromedel, och vi ska ställa krav på att man tittar på dem och ser till att det inte sprids den typen av budskap. Det är viktigt. Men där har vi i alla fall en möjlighet! Hade Hamas skött detta vet vi vilket budskap som skulle ha spridits, och det är inte bättre; det kan jag lova.