Fru talman! Mellanöstern är en region med en väldigt lång historia. Här finns vaggan till tre världsreligioner, dessutom med undergrupperingar. Här har imperier uppkommit och släckts. Här finns källor till många konflikter, en del med regional och en del med global räckvidd. Proxykrig pågår, och den geopolitiska närvaron är synlig. Konflikter har inte lösts utan blivit en källa till nya konflikter, förtryck och övergrepp genom århundraden, kanske årtusenden.
Sverige behöver som vi ser det utveckla en samlad strategi för Mellanöstern. Vi har i dag en strategi för biståndet, men enligt oss måste biståndet vara en del som är kopplad till en samlad strategi. Detta är viktigt för att möta regionens utmaningar och för att vi ska kunna vara en aktiv röst och bistå till lösningar, inte bara bistå med pengar.
Jag vill här yrka bifall till reservation 2 under punkt 1.
Fru talman! Kammaren beslutade i fjol att göra ett tillkännagivande till regeringen om terrorklassning av Islamiska revolutionsgardet. Frågan berörs i betänkandet, men Centerpartiet kommer inte att rösta på liknande motionsyrkanden vid omröstningen. Det beror på att förutsättningarna för att nå framgång är att EU:s rättsliga grund uppgraderas. Det är ett krav som Centerpartiet framfört och som vi kommer att få behandla i ett betänkande senare i vår. Av det skälet hänvisar jag till mitt särskilda yttrande.
Fru talman! Den förskräckliga terrorattack som Hamas med flera utförde mot Israel den 7 oktober i fjol måste otvetydigt fördömas. De ansvariga borde ha gripits och ställts inför rätta för detta brutala terrorbrott. Självklart har Israel rätt att försvara sig mot terrorattacker, och självklart kräver vi att gisslan friges.
Kriget mot Hamas måste dock föras inom ramen för internationell och humanitär rätt. Det som händer som en följd av kriget är ännu ett förskräckande kapitel i den sedan 1948 olösta konflikten. Det är 76 år sedan beslutet om en tvåstatslösning togs i FN. Men Israel har ännu inte av alla fått säkra och erkända gränser, och palestinierna har aldrig fått se sin stat bildas. Många tvistar om orsakerna, men följderna är återkommande krig. Barn som borde ha rätt att få växa upp med drömmar om vad de vill göra i livet och om möjligheter till utbildning och ett gott liv matas i stället med martyrdöd som en väg till framgång. Barn växer upp med rädsla och med bilder av död som huvudkudde.
Fru talman! Nu ligger fokus på Gaza. Men se också det som händer på Västbanken och i östra Jerusalem! Där pågår en kamp om makten över det område som vissa vill göra till Israel och andra till Palestina men som av det internationella samfundet ses som ockuperat område, det som kan bli Palestina efter en fredlig lösning. Här måste de illegala utposterna och de nya bosättningarna upphöra. Här måste bosättarvåldet upphöra och palestinierna få hopp om att det finns en annan väg än våldet. Det är viktigt, fru talman, även för israelernas framtidsdrömmar om en region utan våld.
Att bistå den palestinska myndigheten är att bistå människor som drömmer om en alternativ framtid. Det handlar om att ge människor hopp och mänskliga rättigheter genom bistånd till olika organisationer som vill bygga ett rättsväsen som skipar rättvisa, stärker kvinnors och flickors livschanser och faktiskt ger människor - barn - hopp.
Regeringens beslut att stoppa biståndet tvingar Sida till avtalsbrott mot många organisationer, vilket är direkt kontraproduktivt. Det är okej att man pausade biståndet för att se över det. Men efter den fördjupade analysen borde biståndet ha återupptagits.
Israel håller inne palestiniernas skattepengar som inte betalas ut till den palestinska myndigheten, och Sverige och andra länder stoppar bistånd. Då måste vi ställa oss frågan: På vilket sätt bidrar vi då till lösningar av konflikten, till att ge hopp om en annan väg än Hamas väg, som är våldet och terrorn?
Regeringen bör omedelbart fatta beslut om att biståndet till Palestina ska utbetalas och då inte en mindre del. Man ska vara tydlig med att vi fullföljer de åtaganden som utlovats.
Fru talman! I den här debatten har också UNRWA berörts. Som jag nämnde tidigare är UNRWA en organisation som formades av Folke Bernadottes försök att hitta en fredlig lösning i området. Man kan säga att det är en svensk insats för att skapa förutsättningar för en lösning. Men fredslösningen har uteblivit under 76 år. Därför finns organisationen kvar. Den gör insatser i Gaza, på Västbanken, i Libanon, i Jordanien och i Syrien, visst. Den har på det sättet funktionen att den håller tillbaka en annan hopplös utveckling, där människor känner att när det inte blir någon lösning får de använda de andra metoderna.
Vi vill inte bejaka att man stryper en organisation som ändå har hållit våldet nere. Många tror nu att det inte finns någon annan lösning än terrorn. Men en tvåstatslösning löser också upp UNRWA, för när den finns försvinner UNRWA.
I dag har vi berört att barnen i Gaza dör av svält. Det länge uttalade kravet från FN på humanitärt tillträde har ännu inte uppfyllts. 2 ½ miljon människor hotas av hungersnöd. Vanligen ser vi hungersnöd till följd av naturkatastrofer. Men som har sagts är det människors beslut som skapar denna hungersnöd, människors beslut att öppna och stänga gränser och agera som man gör.
World Food Programme bedömer att upp till 1,1 miljoner människor kommer att ha uttömt all mattillgång och vara i ett akut svältläge när vi går in i sommaren. Det måste vi naturligtvis agera för att förhindra. Det handlar om humanitärt stöd, ett omedelbart eldupphör och att säkra att de strukturer som finns kan distribuera hjälp till människorna i Gaza. Det är en utmaning. Flera i utskottet har fått höra om de brister som finns när man inte har någon organisation på plats. Vi kan inte hamna i ett läge där IDF ska distribuera stödet, för det kommer inte att lösa problemen.
(Applåder)