Herr talman! Det är tio år sedan Ryssland olagligen annekterade Krim. Då svarade väst knappt hörbart och förstärkte därmed svaret på ockupationen av Georgien 2008. Putin uppmuntrades att fortsätta förverkliga sina imperiedrömmar.

I ljuset av detta borde Sverige ha insett vad våra grannar i Baltikum och forna Sovjetunionen redan insett, nämligen att ensam inte är stark. Sverige borde ha lyssnat till deras varningar, agerat tydligt mot Ryssland och insett att vi borde söka medlemskap i Nato. Nu skedde inte det förrän Putin inledde sin fullskaliga, folkrättsvidriga invasion av Ukraina för att med militära medel ändra staters gränser och staters rätt att själva välja sin väg: den europeiska och globala säkerhetsordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Ukraina hade löften på papper men saknade alla garantier. När Ryssland gick i krig valde EU- och Natoländerna att fördöma, rikta sanktioner och långsamt starta vapenleveranser. Vi har i dag en väpnad konflikt i vårt närområde. Ukraina försvarar inte bara sin frihet utan, som vi säger, också vår säkerhet och frihet. Men då måste vi också inse att detta försvar kräver mycket mer av oss för att bli framgångsrikt. Vi måste visa att vi menar allvar och göra det tydligt för härskaren i Kreml.

Det brutala övergreppet på Ukraina, som Putin startade den 24 februari 2022, öppnade ögonen på Finland. Snart blev det uppenbart att Sverige kunde stå ensamt utanför Nato om vi inte handlade direkt. Kreml ville flytta tillbaka Natos positioner och göra oss till Rysslands buffertstater.

Sverige och Finland kunde ändå samordnat lämna in sina medlemsansökningar till Nato den 18 maj 2022. I den debatt vi hade i riksdagen den 10 juni ägnade vi historien mycket utrymme, samtidigt som sex av åtta partier stod bakom ansökan. Jag konstaterade då att det kunde ta tid innan vi blev medlemmar. Det tog tid, och det var turer som andra må skriva om och utvärdera.

Huruvida det gick lättare med en ny regering får väl också andra bedöma. Nu, ett och ett halvt år efter att den nya regeringen tog över och nära ett år efter Finlands inträde, är vi äntligen medlemmar. Tack till alla som gjort det möjligt och till dem som gett oss säkerhet under tiden!

Sveriges medlemskap i Nato stärker vår säkerhet, våra nordiska grannars säkerhet och Baltikums säkerhet. Vi kommer med för att få stöd av och ge stöd till våra allierade med insikten om att vi tillsammans gör Nato starkare och mer kapabelt att skydda våra medborgare, vår frihet och vår demokrati. Vi söker inga gräddfiler. Vi ser att Sverige har en väg att gå för att kunna försvara oss själva enligt artikel 3.

Mot den bakgrunden har Centerpartiet föreslagit Försvarsberedningen en militär uppbyggnad till 3 procent av bnp fram till 2030 och en uppbyggnad av vårt totalförsvar med 100 miljarder kronor under samma tid. 3 procent kan låta mycket, men det kan jämföras med Ryssland som satsar 50 procent av sin budget på kriget.

Sverige har som allierad en ny säkerhetspolitisk linje. Vi är Nato. Vi ser alltjämt EU som vår viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena. Nu ska vi samarbeta för vår kollektiva säkerhet och vårt kollektiva försvar men också för att hävda den multilaterala, regelbaserade världsordningen. Vi står upp för FN, som visserligen behöver renoveras men som är den globala struktur som ger varje stat en röst - stora stater som små. Om förutsättningarna finns är vi beredda att bidra till FN:s fredsbevarande insatser.

Vi står upp för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer mot autokratier och diktatorer. Vi ser stora möjligheter när Norden nu tillsammans finns i Nato. Här har vi med vårt historiska samarbete möjlighet att sudda ut nya gränser till gemensam nytta. Vi kan också som små stater i norr förstärka och tillföra nya perspektiv och värden både i Nato och globalt.

Sveriges röst ska lika lite som till exempel Norges röst tystna. Vi ska fortsätta att stå upp för nedrustning, rustningskontroll och icke-spridning för att söka lösningar på globala hot som klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Sverige ska som medlem i Nato, i likhet med övriga nordiska länder, deklarera att vi i fredstid inte ska ha permanent utländsk trupp på vår mark och inte heller kärnvapen. Här finns en lång historia och en bred samsyn i samhället och i riksdagen.

Herr talman! Nato stärker vår säkerhet och vårt försvar och avskräcker Ryssland från militära angrepp, men det innebär inte att vi inte angrips på andra sätt. Det ska vi vara medvetna om. För Ukraina är vi EU-länder, Natoländer och demokratier deras livlina. Utan vårt stöd militärt kan de inte försvara sitt land, vare sig på land, på vatten eller i luften, och därmed inte heller vår frihet.

Vi kommer i dag att besluta om ännu ett paket. Det är bra att vi och EU tar de besluten, men det räcker inte på långa vägar för att Ukraina ska vinna freden och säkra sin frihet och sitt territorium.

Sverige och Europa måste visa att vi menar allvar när vi säger att vi står bakom Ukraina vad som än krävs. Putin hör orden men ser också våra bristande förmågor att göra handling av detta. Det tar för lång tid.

Centerpartiet har föreslagit att Sverige ska anslå 1 procent av bnp till en Ukrainafond för att till 2026 bistå med 65 miljarder kronor. Vi har varit tydliga med att om Ukraina ber oss om Jas Gripen ska vi utbilda och se till att Gripen kan försvara deras luftrum - inte någon gång i framtiden utan i nutid. Det är allvarliga tider nu, men de kan bli än allvarligare om vi inte mäktar med att skala upp och ge Ukraina det som krävs - vad som än krävs.

Herr talman! Sverige har nu gjort ett historiskt vägval. Vi lämnade den politiska alliansfriheten när vi blev EU-medlemmar, och nu har vi även lämnat den militära alliansfriheten. Det är våra vägval för att förtydliga och göra den solidariska säkerhetspolitiken trovärdig. Men det är också våra allierades vägval. Vi har visat att Natos dörr står öppen, och vi ska som medlemmar verka för att den dörren ska stå öppen för andra, också för Ukraina.

Vi ska självklart ta vårt fulla ansvar för vår del och för helheten av försvaret av varje tum av Natos territorium. Ryssland har valt konfrontation, det militära våldets väg, och vi ser att vi kommer att behöva möta det hotet under överskådlig tid. Sverige ska stå upp för frihet, för demokrati, för mänskliga rättigheter för alla och för rättsstatens principer. Vi hotar ingen, men vi tvekar inte att försvara våra värden.

Som en mindre stat ser vi vikten av samverkan, inte minst i Norden och Baltikum. Den transatlantiska länken är central, men vi måste stärka den europeiska pelaren i Nato.

Herr talman! Världen angår oss, och Sveriges röst ska inte tveka att vara pådrivande. Tillsammans med likasinnade ska vi göra skillnad för fred och frihet, för mänskliga rättigheter och för klimatet. Med det hänvisar jag i övrigt till mitt anförande från den utrikespolitiska debatten den 14 februari.