Herr talman! Det är i princip på dagen ett år sedan den utrikespolitiska debatten som behandlade vår Natoansökan och vägen som ledde fram till det historiska beslutet att ansöka om medlemskap. Nu har vi sedan en tid klivit in som den 32:a medlemmen av försvarsalliansen. Det innebär en rad förändringar för hela Sverige - inte bara för Försvarsmakten, även om det av naturliga skäl får mycket utrymme i debatten. Det nya säkerhetspolitiska läget sedan den 24 februari 2022 är inte i någon slutfas utan det nya normala som vi måste anpassa oss till.

Sveriges säkerhets- och utrikespolitiska identitet kommer att behöva utvecklas och sättas i ett större sammanhang. Det är ett sammanhang där medlemsstaterna och andra vänligt sinnade stater tydligt markerar mot auktoritära regimers ambitioner att hävda den starkes rätt. Med det sagt vill jag göra en reflektion över den starkes rätt och Sveriges tidigare hållning kring alliansfrihet i fredstid syftandes till neutralitet i krig. Den amerikanske presidenten Theodore Roosevelt sa för över hundra år sedan: Speak softly and carry a big stick, and you will go far. Det innebär att vi måste vara på det klara med att avskräckning bygger på militär förmåga.

Det är sant att diplomati, förhandling, handelsavtal och utrikespolitisk balansgång kan bidra till avspänning och balans, men inte minst i den värld vi lever i behövs också förmågan att tillfoga en möjlig angripare så stora förluster att denne avstår från att lämna förhandlingsbordet och övergå till ett militärt angrepp. Därför vill jag understryka skillnaden mellan dagens ännu så länge underfinansierade, nedbantade och begränsade försvar och det försvar som kunde mobilisera cirka 800 000 soldater och hade närmare 1 000 stridsflygplan och 1 500 stridsfordon. Utifrån det blir Natomedlemskapet och förmågan hos våra allierade att bidra med både konventionell och icke-konventionell avskräckning avgörande i dagens säkerhetspolitiska läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Inget hade så snabbt kunnat öka den krigsavhållande förmågan som ett Natomedlemskap faktiskt har gjort. Rysslands krig mot Ukraina visar på två viktiga lärdomar: för det första att en stormakt i vårt direkta närområde utan tvekan är beredd att nyttja skoningslös militärmakt mot sina grannländer för att uppnå politiska mål, och för det andra att ensam inte är stark. Dessa insikter är helt avgörande för den fortsatta debatten och förståelsen kring varför vi befinner oss i det läge vi gör. Hur gärna vi än vill projicera vår önskan om en bättre värld utan krig och förödelse finns det en omvärld som tar föga hänsyn till den sortens önsketänkande. Det är insikter vi ska ha skaffat oss av historien.

Herr talman! Historien har också lärt oss att det är när goda krafter går samman som man kan besegra auktoritära regimer. Ett tydligt exempel på det är andra världskriget. Det var ett krig som tog sin början när en diktatur, precis som i dag, testade sig fram för att se hur långt den kunde gå innan omvärlden reagerade. Det är en viktig lärdom men också ett argument som ofta glöms bort i debatten.

Stort fokus hamnar ofta på detaljerade, visserligen viktiga och heta frågor som exempelvis kärnvapen, amerikanska baser, Försvarsmaktens insatser i andra länder och hur enskilda medlemsstater bedriver sin inrikespolitik. Men det är få som diskuterar vikten av att lejonparten av de länder som är med i försvarsalliansen Nato är demokratier med hög levnadsstandard, yttrandefrihet och en helt annan demokratisk plattform än de stormakter hyser som i dag utmanar vårt sätt att leva.

Vi sverigedemokrater vet bättre än någon annan att allt inte är perfekt och att mycket återstår att göra i Sverige och många andra europeiska länder, men det är inte i närheten av det förtryck som exempelvis Kina och Ryssland utsätter sina medborgare för. Det handlar om hemlig polis, fängelsekolonier, begränsat internet och enpartistater. Det ena landet bombar sedan två år ett grannland och påstått broderfolk. Det är viktiga distinktioner i en diskussion som ofta handlar om enskilda avvikelser, ideologi eller ren desinformation i stället för den existentiella frågan om vår framtid.

Herr talman! Som jag nämnde i förra årets anförande hade Sverigedemokraterna gärna sett en mer omfattande utredning och debatt kring Nato om omvärldsförhållandena så hade tillåtit. Vi ställde oss redan i december 2020 bakom att Sverige skulle införa en så kallad Natooption enligt finsk modell. Hade den införts av den dåvarande regeringen enligt riksdagens tillkännagivande hade Sverige varit bättre förberett, precis som Finland i många avseenden var.

Det snabbt förvärrade säkerhetsläget har inneburit att vi behövt anpassa oss till omvärldens minst sagt brutala realitet. I och med stödet för svenskt Natomedlemskap lämnade Sverigedemokraterna våren 2022 partiets tidigare ambition och långsiktiga mål i form av ett försvarsförbund med Finland. Vi kan samtidigt notera att både Finlands och Sveriges Natomedlemskap möjliggör fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete på fler nivåer än vad som tidigare varit möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

I och med Natomedlemskapet har vi möjlighet att fördjupa försvarssamarbetet inom hela Norden och på sikt och redan nu med de baltiska staterna i ett helt annat läge än tidigare. Det skapar en grundläggande trygghet och långsiktig förmåga att i ett eventuellt försämrat säkerhetsläge skydda och hjälpa varandra i en utdragen konflikt. Det skapar också goda möjligheter att koppla samman våra olika totalförsvarskoncept, och på sikt skapar det naturligtvis i sin tur en regional trygghet för oss som enskilda medlemsstater och en samlad förmåga på Natos norra flank.

Det är utifrån detta som vi sedan tidigare bygger vidare på våra bilaterala samarbeten med Storbritannien, Tyskland och Polen som är viktiga för både det militära och det civila försvaret, specifikt kring försörjningsberedskap och handelsflöden. Natomedlemskapet kommer också att ge oss möjligheter att fördjupa samarbetet med USA, som utöver det militära försvaret är viktigt för vår försvarsindustri, som är en integrerad del i vårt totalförsvar. Sverige kliver in som en teknologisk och stark nation med mycket att erbjuda inom forskning, utveckling och försvarsindustri.

Herr talman! För att understryka vikten av allvaret i situationen vill jag göra en kort sammanfattning. Sverige tog inte steget in i försvarsalliansen Nato för att det i sig eftersträvades av några blint ideologiska skäl utan för att kammarens två största partier, däribland mitt eget, gjorde bedömningen att medlemskapet med tanke på det allvarliga omvärldsläget är en säkerhets- och försvarspolitisk nödvändighet och styrka. Därmed skiftade majoritetsförhållandet i riksdagen till stöd för ett svenskt Natomedlemskap.

Finlands vägval var starkt bidragande, liksom möjligheten till fördjupat nordiskt försvarssamarbete. Genom medlemskapet kommer Sverige för första gången i historien att stå sida vid sida med våra syskon Finland, Norge och Danmark på det här sättet.

Vi bidrar till hela alliansen med unik erfarenhet och teknisk förmåga som stärker försvarsalliansen som helhet. Vi visar också för Ryssland och andra stormakter att det är upp till Sverige att utforma sitt säkerhets- och utrikespolitiska vägval, där utpressningsbrev och olika typer av påverkansförsök inte har effekt. Inom försvarsalliansen kommer Sverige att vara en trovärdig aktör som kliver in med stora resurser och en försvarsindustri som gynnar hela alliansen.

Vi har också varit tydliga med vårt ställningstagande om kärnvapen. USA har inom ramen för olika samarbeten tagit hänsyn till de svenska kraven på samtycke och tillit mellan länderna. Samma ställningstagande gäller för andra länder och deras gästande stridskrafter. De är förpliktade att följa de villkor som Sverige som land ställer för aktiviteter och verksamheter på vårt territorium, och detta är folkrättsligt bindande.

Vi är väl medvetna om att den rätta vägen oftast inte är den enkla vägen, men vi kommer alltid att sätta Sveriges säkerhet främst. När den säkerhetspolitiska terrängen förändras måste kartan uppdateras, och det är vad vi nu har gjort.

(Applåder)