Fru talman! I går läste jag i Dagens Nyheter om tvåbarnsmamman Laila, som flyttat hem till sin mamma med sina tonårsdöttrar. Som ensamstående hade hon svårt att klara den extra hyreshöjningen, trots både heltidsjobb och extraknäck.

Så ser det ut för väldigt många i dagens Sverige. Utöver hyreshöjningar har vi sett orimligt höga priser på mat och el. Allt fler barnfamiljer vräks.

Runt 3 miljoner invånare har sitt hem i en hyresrätt. De allra flesta trivs med det och vill inte ändra något. Ganska många har dock i dag en hyra som stiger, samtidigt som löneutvecklingen står stilla. Alltför många fastighetsägare sköter inte underhållet. Det finns även fastighetsägare som lyxrenoverar för att kunna höja hyrorna och vräka folk.

För dem som hyr i andra hand är situationen mer utsatt. Det kan uppstå problem med oskäliga hyror och till och med trakasserier, kan man läsa om.

Rätten till en bostad är en grundläggande mänsklig rättighet, och hyresgästernas ställning måste vara stark. Vänsterpartiet ser i dag ett stort behov av att det byggs fler bostäder - särskilt för människor som har litet eller inget kapital, så att de också kan efterfråga en god bostad.

Bostadslösheten gäller inte längre enbart personer med sociala eller andra problem. I stället finns det en strukturell hemlöshet som växer, till synes helt utan kontroll. Kort och gott handlar det om att människor som saknar kapital för att köpa en bostad inte heller får tag i en hyresrätt i dagsläget eftersom det byggs för lite. Dessutom har extremt många hyresrätter ombildats till bostadsrätter de senaste decennierna, vilket även tidigare talare pratat om.

Det är i stor utsträckning de äldre, billigare hyresrätterna som har försvunnit för all framtid. Sådana går det tyvärr inte att bygga i dag, oavsett hur stor den politiska viljan är.

Fru talman! Bostadsmarknaden befinner sig i en ganska dyster situation, framför allt för låginkomsthushåll.

Vänsterpartiet har många förslag på hur vi ska kunna bygga fler bostäder. Eftersom jag bara har fyra minuter på mig hinner jag inte berätta om alla de förslagen, utan jag väljer att lyfta en motion som behandlas i betänkandet på den korta talartid jag har kvar. Den handlar om den kooperativa hyresrätten.

Runt om i landet tas det initiativ för att skapa nya, mindre traditionella boendeformer. Det kan handla om både nya och nygamla idéer som får liv. Vi ser att det finns flera fall där regelverket behöver moderniseras för att inte denna utveckling ska stagnera.

Kooperativ hyresrätt är en sådan form. Den har funnits som lagstadgad upplåtelseform sedan 2002, men det har gått väldigt trögt. Tanken är att det ska vara en spekulationsfri upplåtelseform någonstans mellan den traditionella hyresrätten och bostadsrätten. Den ger större inslag av boendedemokrati och självförvaltning än den vanliga hyresrätten, och vi tänker att detta är något som öppnar upp för boende för fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Hyresrätt m.m.

Men trots att upplåtelseformen alltså har funnits i ungefär 20 år har den inte nått så stora framgångar. Därför har vi i detta betänkande några förslag.

Vi vill till exempel att det ska bli enklare för boende i kommunernas allmännyttiga bostadsföretag att förvärva sina hus för ombildning till kooperativ hyresrätt om en försäljning är aktuell.

Vi vill att det ska vara möjligt att ha en kooperativ hyresrättsförening vilande, på samma sätt som bostadsrättsföreningar.

Vi menar att det behövs andra finansieringsförutsättningar än vad som finns i dag, där lånemöjligheterna skiljer sig beroende på vilken typ av bostad man kan efterfråga.

Vi tycker också att det behövs en nationell samordnare för att öka kunskapen om och möjligheten för människor att bilda denna typ av föreningar och även öka boendeformen framöver.

Jag yrkar bifall till min reservation nummer 5, som handlar om just de här sakerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 mars.)