Herr talman! År 1995 tillsatte den dåvarande regeringen en kvinnomaktsutredning, som 1998 publicerade slutbetänkandet Ty makten är din . Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige.

Utredningen konstaterade bland annat att utbildning lönar sig sämre för kvinnor än för män och att yrkesgrupper med kvinnlig dominans har sämre lön än yrkesgrupper med manlig dominans. Kvinnor förlorar i löneutveckling när de får barn, men även de kvinnor som aldrig föder barn eller som har passerat de barnafödande åldrarna får betala något slags kvinnobot i form av lägre lön och sämre karriärmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Man konstaterar vidare att den offentliga sektorn i vissa avseenden kan ses som lite mer kvinnovänlig än den privata men att den i andra avseenden exploaterar kvinnor. De många deltidsjobben och tillfälliga anställningarna gör att kvinnor utnyttjas och lämnas med dåliga löner och utvecklingsvillkor och väldigt usla pensioner, detta trots att offentlig sektor styrs politiskt.

Herr talman! Sammanfattningsvis visade Kvinnomaktsutredningen en bild av ett långt ifrån jämställt Sverige, och snart 30 år senare kan vi konstatera att många av de problem som utredningen tog upp fortfarande existerar och i vissa fall till och med har förvärrats.

Det är inte rimligt att kvinnor ska vara beroende av män för sin försörjning. Vi vänsterpartister anser givetvis att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete och en lön hela dagen. Alla som vill jobba heltid ska också ha rätten att jobba heltid.

Pensionssystemet förstärker också de könsorättvisor som finns på arbetsmarknaden. Kvinnor har i genomsnitt 70 procent av mäns pension, och skillnaden ökar med åldern. Väldigt många kvinnor tvingas att ta ut garantipension bara för att klara sig eftersom systemet inte kompenserar föräldraledighet och sjukpenningdagar på ett tillfredsställande sätt. I det nuvarande pensionssystemet riskerar en allt större andel av framtidens pensionärer, särskilt kvinnor, att bli fattiga.

Jag tror att det är dags att tillsätta en ny kvinnomaktsutredning som kan göra en ny belysning och föreslå konkreta förslag för en ökad jämställdhet.

Herr talman! I dagens Sverige har klassamhället både färg och kön. Det får konsekvenser för livets alla aspekter: var du kan hitta bostad, vilket arbete du kan få och till vilken lön, hur ditt hälsotillstånd är, hur trygg du kan känna dig i det offentliga rummet och hur länge du förväntas leva.

Medellivslängden skiljer sig avsevärt mellan olika områden i landet. I områden som befolkas av framför allt rika och svenskfödda människor lever man generellt sett längre än i områden som domineras av utrikesfödda och fattiga människor. I Malmö kan skillnaden uppgå till 7 år mellan olika stadsdelar. I Stockholm skiljer det 18 år i förväntad livslängd mellan en lågutbildad person i Vårby och en högutbildad person i Danderyd.

Vänsterpartiet strävar mot ett samhälle där ditt kön, ditt namn, platsen där du är född, platsen där dina föräldrar är födda och dina föräldrars klassbakgrund inte är det som ska styra dina möjligheter här i livet. Vi vill ha ett samhälle där alla har samma rätt till frihet, trygghet och ett liv fritt från förtryck. Vi vill att Sverige ska genomsyras av samtliga dessa komponenter, som är grundläggande för ett jämlikt Sverige.

Så ser det dessvärre inte ut i dag. I stället präglas vårt samhälle av djupa orättvisor. Samtidigt som en del blir allt rikare och får mer makt hålls andra utanför och blir alltmer marginaliserade. När klyftorna växer drabbas vissa mycket hårdare än andra. Klassklyftorna följer allt oftare etnicitet och samverkar gärna och ofta med andra maktstrukturer och diskrimineringsgrunder, såsom kön, religion, sexualitet och funktionalitet.

Herr talman! Rasismen kommer i olika former och tar sig olika uttryck. Den varierar beroende på kontext och över tid och rum och kombineras med andra maktordningar och diskrimineringsgrunder. Ibland riktas den mot mer specifika grupper med sin egen historia och sin egen bakgrund. Ibland är den odefinierad som "den andre", man kan kalla den för "invandrare" eller "utlänning".

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Inte sällan används rasismen för att skilja mellan olika grupper och gärna ställa dem mot varandra i syfte att skapa en splittring i samhället och försvaga länken mellan människor. Denna splittring och exkludering passar högern perfekt. Människor som marginaliseras och ställs utanför blir måltavlor för exploatering, som billig arbetskraft, eller för nedskärningar, försämrad välfärd och inskränkta rättigheter. De attacker som till en början riktas bara mot några av oss sprids lätt vidare och leder till ett splittrat samhälle om vi inte hänger ihop.

Därför måste vi se hur kollegans, klasskompisens eller grannens otrygghet också är vår otrygghet. Vi måste se hur arbetsmarknaden skiktas etniskt och hur klass i allt högre utsträckning hänger samman med färg.

Herr talman! Jämlikhetsdata, ibland kallat jämlikhetsstatistik, är information om hur olika diskrimineringsgrunder, såsom religion, hudfärg eller etnicitet, är fördelade i populationen och hur de samverkar med varandra. Avsikten med denna data är att undersöka förekomsten och effekterna av diskriminering.

Två tredjedelar av världens stater samlar redan in jämlikhetsdata, men Sverige saknar i dag sådan statistik. Det försvårar såklart arbetet med att kunna kartlägga och arbeta mot diskriminering.

Sverige får ständigt kritik från FN, EU och Europarådet för att vi inte samlar in den relevanta kunskap som vi behöver för att kunna få en statistik om olika minoriteters situation. Det har diskuterats länge hos Diskrimineringsombudsmannen i samråd med Datainspektionen, Statistiska centralbyrån och Folkhälsomyndigheten. Slutsatsen blir alltid att jämlikhetsdata både kan och bör införas och praktiseras mer systematiskt även i Sverige.

Sverige präglas i dag av växande klyftor. Segregationen och ojämlikheten är som mest tydliga i relation till diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg samt religion eller annan trosuppfattning. Om vi verkligen vill motverka den här diskrimineringen, rasismen och ojämlikheten i samhället krävs kunskaper om olika gruppers utsatthet. Jämlikhetsdata kan ge oss precis den kunskapen.

Nu ser jag att moderaten som tidigare här i eftermiddags efterfrågade väldigt konkreta förslag på olika åtgärder har gått härifrån, men jag vill ändå tipsa om, om det är så att man tittar på det här anförandet i efterhand, att man kan rösta på reservation 19 i detta betänkande. Det är också den reservation som jag yrkar bifall till.