Herr talman! Sverige är sedan i torsdags i förra veckan, den 7 mars, medlem i försvarsalliansen Nato. Det är en framgång för Sverige, och vi socialdemokrater välkomnar att den process som startade våren 2022 nu har slutförts.

Därmed inleds ett nytt kapitel i svensk historia. Alliansfriheten tjänade Sverige väl under mer än 200 år, och 200 år av alliansfrihet blev 200 år av fred. Den tog oss igenom alla krig på kontinenten under det stormiga 1800-talet, den tog oss igenom två världskrig och den tog oss igenom kalla kriget.

Detta ska vi inte skämmas för, tvärtom. Det är trots allt det som säkerhetspolitik handlar om - att se till att den svenska befolkningen kan leva i fred och frihet. Vi socialdemokrater har aldrig ägnat oss åt äventyrspolitik, utan det viktigaste för oss har alltid varit svenska folkets säkerhet.

Så var det också på våren 2022 när vi såg hur Rysslands angrepp på Ukraina trasade sönder den europeiska säkerhetsordningen och Finland därmed påbörjade omprövningen av sin säkerhetspolitiska linje. Då blev det naturligt att också vi i Sverige gjorde det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Efter konsultationer med samtliga riksdagspartier, efter täta kontakter med Finland och efter samråd och många diskussioner med våra övriga grannländer kunde regeringen under ledning av dåvarande statsminister Magdalena Andersson lämna in Sveriges ansökan om Natomedlemskap den 18 maj 2022. Det kunde den göra med ett brett stöd både hos svenska folket och i denna kammare. Detta var att ta ansvar för Sverige i en farlig tid.

Herr talman! Svenskt Natomedlemskap gör Sverige säkrare och Nato starkare. De säkerhetsförsäkringar som vi fick av ett antal länder redan på våren 2022 förstärks nu med de försvarsgarantier som artikel 5 i Natofördraget innebär. Detta i sig gör Sverige säkrare; under Natos 75-åriga historia har inget land vågat angripa ett Natoland.

Också Nato blir starkare. Sverige kan gå in i försvarsalliansen med huvudet högt och gott självförtroende när det gäller försvarsförmåga. Vårt försvar har förstärkts väsentligt under de senaste tio åren. Den socialdemokratiska regeringen ökade försvarsinvesteringarna kraftigt från 2015 och framåt. Vi återinförde värnplikten.

Sverige blir nu ett av ett fåtal Natoländer som faktiskt når upp till Natos rekommendation om militära utgifter på minst 2 procent av bnp. Dessutom fördjupade vi samarbetet med Finland avsevärt, vilket kommer väl till pass nu när vi inom ramen för Nato kan ta ansvar för att tillsammans försvara vår del av världen.

Sverige bidrar med välutbildade befäl och soldater. Vi har ubåtar och stridsflyg i absolut världsklass. Vi har unika förmågor när det gäller att strida i subarktisk miljö. Vi är ett av få Natoländer av vår storlek som har en egen stark försvarsindustri. Sverige blir, vågar jag säga, en stor tillgång för Nato i den gemensamma försvarsplaneringen, och detta ska vi vara stolta över.

Herr talman! Det är naturligt att det finns många frågor om vad Natomedlemskapet kommer att betyda. Många av svaren får ges efter hand, men jag vill redan nu göra ett par markeringar.

För det första, när det gäller kärnvapen och permanenta Natobaser i Sverige, var Magdalena Andersson mycket tydlig när vi ansökte om Natomedelskap våren 2022: Sverige ska ha samma policy som Norge och Danmark har haft sedan 50-talet. Vi tänker inte i fredstid godta utplacering av kärnvapen på svenskt territorium eller etablerande av permanenta Natobaser.

Detta kvitterades av den dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson, och jag hörde nu utrikesministern bekräfta det. Detta är bra, och vi välkomnar det. Vi har tidigare sett hur en del regeringsföreträdare har uttryckt sig svajande i denna fråga, men nu verkar det klargjort, vilket är bra. Jag vill lägga till att detta naturligtvis också måste gälla efter ett DCA-avtal. Inte heller då ska vi ha några kärnvapen i Sverige. Om det finns oklarheter kring detta får vi klara ut dem i riksdagsbehandlingen av avtalet.

För oss socialdemokrater är kärnvapen en starkt moralisk fråga. Kärnvapen är vapen som i praktiken är helt inriktade på att döda civila. Kärnvapen skadar inte bara i stunden utan långt in i framtiden, och ett storskaligt kärnvapenkrig kan innebära slutet för mänskligheten, åtminstone med de levnadsbetingelser som vi kan föreställa oss. Kärnvapen är en typ av vapen som aldrig borde ha uppfunnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Vårt mål är alltjämt en värld fri från kärnvapen, och därför har vi varit tydliga från början med att Sveriges anslutning till Nato inte på några villkor får innebära en risk för spridning av kärnvapen vare sig nu eller i framtiden.

Herr talman! För det andra finns det de som tror och kanske också de som hoppas att Natomedlemskapet ska innebära att Sverige tystnar i utrikespolitiken. Detta vill jag också starkt markera emot. Nato är ett försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, inte ett utrikespolitiskt.

Det finns ingen gemensam utrikespolitik för Natoländerna, även om man förstås eftersträvar så mycket samsyn som möjligt. Att de 32 olika länderna kan ha helt olika uppfattningar om internationella frågor kan var och en som följer internationell debatt se.

För oss socialdemokrater är det självklart att Natomedlemskapet inte får innebära att Sverige tystnar i utrikespolitiken. Sverige ska fortsätta att stå upp för allt som vi har stått upp för i decennier. Vi ska vara en stark röst för folkrätten. Vi ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter. Vi ska vara en stark röst för internationell solidaritet, och enprocentsmålet i biståndet ska återinföras. Vi ska vara en stark röst för kvinnors och flickors rättigheter. Vi ska vara en stark röst för fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete. Vi ska vara en stark röst för ömsesidig kärnvapennedrustning.

Detta är viktigt. När ett land kränker mänskliga rättigheter, undergräver rättsstaten, bryter mot folkrätten och äventyrar freden måste Sverige kunna kritisera det, även om det skulle gälla ett annat Natoland. Ett medlemskap i Nato innebär inte att ett land ger upp sin röst i utrikespolitiken, och det ska det heller inte göra för Sveriges del.

Herr talman! Sverige blir nu säkrare, och Nato blir starkare. Anslutningsprocessen är slut, men nu börjar det riktiga arbetet. Sverige ska vara en aktiv och konstruktiv medlem i försvarsalliansen. Nu börjar det omfattande arbetet med att integreras i Natostrukturen, och vi socialdemokrater ser fram emot ett brett, blocköverskridande samarbete kring detta.

Sverige ska tillsammans med andra länder i vårt närområde, såsom Norden och Baltikum, fördjupa vårt försvarssamarbete så att det blir så gott som sömlöst - ett gemensamt försvar för norra Europa som blir så starkt att ingen angripare ens kan överväga att anfalla oss. Så, herr talman, säkrar vi bäst Sveriges fred, frihet och oberoende i en ny tid.

(Applåder)