Protokoll 2023/24:87 Onsdagen den 20 mars

ärendedebatt / Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Anf. 116 Victoria Tiblom (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag konstitutionsutskottets betänkande KU9 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor, och jag yrkar bifall till reservation 5.

Barn och unga har ofta svårare än vuxna att sålla och vara kritiska till budskapen som de möter och kan därför anses vara extra mottagliga för reklam. Enligt radio- och tv-lagen får inte reklam i tv-sändningar, sökbar text-tv och beställ-tv syfta till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. Produktplaceringar får inte heller förekomma i tv-sändningar eller i beställ-tv-program som huvudsakligen riktar sig till barn under tolv år. Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 december 2020 ska även en leverantör av en videodelningsplattform följa dessa regler. Detta gäller däremot endast för tv-sändningar från Sverige.

Den största delen av reklamen och reklambudskapen ges via alla de digitala kanaler och plattformar som barn hanterar. Många tv-kanaler använder dock plattformar som finns utomlands där mer generösa lagar gäller. I dagsläget saknas också förbud mot riktad barnreklam på internet och i digitala appar. Detta möjliggör att reklamen ändå når barn i Sverige. För att komma till rätta med denna situation och säkerställa att alla barnprogram kan ses utan risk för reklam bör vi skärpa den befintliga lagstiftningen.

I Sverige kan privatpersoner, företag och andra organisationer anmäla reklam till RO, Reklamombudsmannen. Men man kan fråga sig om RO har följt med i utvecklingen som skett under de senaste åren. I dag har de flesta barn tillgång till mobiler och plattor och exponeras på så sätt för reklam på ett helt annat sätt än tidigare.

Även om det finns en självreglering av reklam i 27 länder i Europa och en organisation som de samarbetar genom, EASA, räcker det inte för att säkerställa att reklam inte når barn. Sverige borde i EU verka för att svensk lagstiftning om reklam riktad mot barn i tv-sändningar ska utgöra en miniminivå i hela Europa.

Fru talman! De senaste åren har vi kunnat se en ökning av så kallade news avoiders, det vill säga personer som känner ett minskat förtroende för traditionella medier.

De digitala plattformarna har vuxit sig så stora att de nu utgör den viktigaste arenan för det demokratiska samtalet och åsiktsbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Trots detta är skyddet för yttrande, åsikts- och informationsfriheten mycket svagt. Framför allt är transparensen dålig, och den enskilde är i praktiken rättslös eftersom denne kan stängas av eller blockeras utan förvarning eller möjlighet till överklagande. Det är oroande att privata företag på vaga grunder kan ta bort opinionsbildares möjligheter att nå ut med sitt budskap.

De största medieplattformarna utgörs i dag av techjättar från främst Kina och USA. Dessa aktörer har fått omfattande möjligheter att påverka informationsspridningen i Sverige. Flera inflytelserika debattörer och politiker, men även vanliga medborgare, har tystats på dessa plattformar i sociala medier genom att de fått sina konton avstängda, oftast på godtyckliga grunder.

Fru talman! Motionärerna bakom motionerna Yttrandefrihet på internet och Mediefrågor efterlyser ett tillkännagivande om att det på sociala medieplattformar bör vara otillåtet att avtala bort en viss inriktning av åsiktsbildning. Motionärerna efterfrågar vidare ett tillkännagivande om att algoritmer inte bör få premiera eller missgynna vissa åsiktsriktningar eller partier. Inget innehåll på dessa plattformar bör få raderas, modereras eller förfördelas utifrån politisk eller filosofisk åskådning. Det är viktigt att medierapporteringen är mångfasetterad, nyanserad och saklig.

Nätplattformarna behöver lyda under principen om kontraheringsplikt, vilket juridiskt innebär ett förbud mot att neka avtal eller utföra en prestation utan saklig grund. Utgångspunkten bör vara att endast innehåll som är olagligt enligt svensk lag ska få censureras och att godtycklig avstängning eller begränsning av användarkonton bör förbjudas. Svensk domstol bör i en omfattning som säkrar att plattformarna upprätthåller lagen kunna pröva fall där kontohavaren fått sitt konto avstängt eller fått kontots innehåll modererat. I fall där en mediaplattform vidtagit åtgärder som en domstol senare bedömer som olagliga bör det finnas möjlighet till sanktioner och skadestånd.