Fru talman! Jag tänkte börja där Susanne Nordström slutade. Jag kunde skönja ett litet hopp när hon sa: Där kan jag hålla med motionärerna. Men tyvärr kom det inget yrkande på vår reservation, så jag får själv yrka bifall till reservation nummer 4.

Precis som Susanne Nordström sa tillsatte regeringen i oktober 2023 en utredning för att se över grundlagsskyddet för nätdatabaser och söktjänster som tillhandahåller och offentliggör känsliga personuppgifter. Den ska mycket riktigt redovisa sitt uppdrag i november detta år. I vår reservation framhåller vi vikten av att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på området, eftersom vi tydligt kan se att det finns väldigt många problem med dagens ordning.

Det är orimligt - det har blivit helt orimligt - att det är så enkelt för vanliga medborgare och kriminella att i detalj kartlägga enskilda personers levnadsförhållanden. Offentlighetsprincipen är viktig för att möjliggöra ett transparent samhälle och för att man ska kunna granska makten. Men den tekniska utvecklingen har medfört oönskade effekter. Det är inte rimligt att kriminella element kan planera och genomföra rena dåd mot enskilda personer utifrån exempelvis uppgifter om fordonsinnehav. Men det är heller inte så att offentlighetsprincipen ska tjäna som ett instrument för privatpersoner att i detalj och systematiskt kartlägga andra privatpersoners liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

EU-kommissionen har som bekant under lång tid haft synpunkter på just vår gällande ordning. Därför ser vi verkligen fram emot att regeringen kommer tillbaka med förslag på detta område. Vi var överens tidigare, men tyvärr röstades vår regerings förslag ned. Vi hoppas att vi kan få möjlighet att vara konstruktiva i den kommande processen.

Fru talman! Jag skulle också vilja säga något generellt om tryck- och yttrandefriheten mot bakgrund av det senaste årets händelser. Vi har haft koranbränningar och diverse andra opinionsyttringar som har uppfattats som kontroversiella, kränkande och försvårande för svensk säkerhet. De har väckt stor uppståndelse både inrikes och utrikes. Och jag vet att det är väldigt många ledamöter i denna riksdag som har tagit emot otaliga mejl och samtal, för att inte tala om alla dessa personliga interaktioner och möten där dessa opinionsyttringar har lyfts fram.

Det är många som har uttryckt oro för Sverigebilden, vår Natoprocess och påverkan på sammanhållningen i landet. Men samtalen har också innehållit oro gällande just yttrandefriheten och eventuella begränsningar av den.

Det är kanske naturligt att de mest intensiva och engagerade diskussionerna gällande yttrandefriheten sker när något provokativt inträffar. Det är då gränserna för både vad som är lagligt och vad som är socialt accepterat prövas.

Jag har både som gymnasielärare och som politiker befunnit mig i situationer där yttrandefriheten har diskuterats, ofta just i relation till aktuella och kontroversiella situationer. Jag har ibland blivit förvånad över vad unga, och för den delen vuxna, tror är olagligt i dag men också vad de tycker borde vara olagligt.

Fördjupar man dessa samtal finner man ofta intressanta resonemang om respekt, känslor och förståelse. Jag är övertygad om att vi som politiker och förtroendevalda har ett särskilt ansvar att diskutera frågor som rör just yttrandefriheten och dess gränser, även när det handlar om svåra ämnen.

Samtalet och diskussionen om yttrandefriheten leder kanske inte alltid till att man blir överens. Men det är inte heller nödvändigt. Ibland är faktiskt det demokratiska samtalet i sig det allra viktigaste, särskilt i en tid av polarisering och enkla lösningar.

(Applåder)