Herr talman! Klimat- och miljöministern vill inte gärna tala om det enorma gap som finns mellan klimatmålen och regeringens politik. Hon vill i stället tala om förutsättningar för industrins omställning genom till exempel kärnkraft.

Men det som industrin efterfrågar har vi nog alla hört många gånger. Det är el i närtid, snabbare tillståndsprocesser och kompetensförsörjning. På inget av dessa tre områden ser vi kraftiga satsningar från regeringen.

I dag presenterade regeringen sin energiproposition. Man har inga planeringsmål till 2030, vilket är vad industrin efterfrågar. Den vill ha mycket mer el nu i närtid. Miljöpartiet har presenterat en politik för mycket el i närtid.

Det finns en utredning om snabbare tillståndsprocesser på regeringens bord, som har lagts fram av Miljöprövningsutredningen. Men i stället för att gå vidare med förslag i den har regeringen tillsatt en ny utredning där den första punkten handlar om att sänka miljökraven i Sverige till EU:s miniminivå.

Det är ett sätt som skadar svensk konkurrenskraft. Svensk konkurrenskraft lever på vår höga trovärdighet när det gäller till exempel miljö, klimat och arbetsmiljö.

Inom kompetensförsörjningsområdet behöver vi bostadsbyggande för att människor ska kunna flytta dit där jobben finns, och företagen rekryterar över hela världen. Där har regeringen valt att inte skjuta till medel för bostadsbyggande och försvårar rekrytering från andra länder.

I detta allvarliga läge vad gäller klimatkrisen väljer regeringen att öka utsläppen av växthusgaser och att presentera en klimathandlingsplan som döljer att man inte når målen.

Klimatpolitiska rådet kommer med sin rapport i veckan. Hur stor vikt kommer klimatministern att lägga vid innehållet i rådets rapport? Om det i Klimatpolitiska rådets rapport visar sig att regeringens plan för nettonoll inte håller, kommer klimatministern då att komplettera planen?