Herr talman! Tidigt förra året frågade vi här i kammaren klimatministern hur hon skulle samla en majoritet i riksdagen för att förankra en politik som ska minska utsläppen. Klimatministern sa då att vi skulle få en bred förankring i riksdagen och att hon gärna skulle vända sig till fler partier än stödpartiet Sverigedemokraterna. Det stämde inte.

Under våren 2023 frågade vi socialdemokrater åter vad regeringen skulle göra för att minska utsläppen, då de med den antagna budgeten för första gången började öka. Vi fick då veta att vi skulle få svaren i klimathandlingsplanen på vad regeringen skulle tillämpa för styrmedel för att klara att sänka utsläppen och leva upp till målen. Det stämde inte.

När klimathandlingsplanen äntligen presenterades skulle den leda hela vägen till nettonoll, fick vi höra. Det var tydligen en effektiv klimatpolitik i den nya klimathandlingsplanen till skillnad från den gamla. Inte heller detta stämde. Tvärtom var det i en granskning av DN tydligt att den gamla klimatpolitiken var mer effektiv för att komma närmare målen till 2030.

Nu frågar vi socialdemokrater klimatministern: Hur ska den här regeringen klara av att leva upp till målen för 2030 och det egna transportmålet? Hur ska vi få en politik som lever upp till redan beslutade mål? Vilka styrmedel är det som klimatministern avser när hon talar om styrmedel? Hur ska dessa förankras? Vad är planen? När ska dessa presenteras?

Track record för den här klimatministern är just nu verkligen på nettonoll. Vårt förtroende för att orden leder till handling är absolut väldigt litet. När vi får besked om att det ska presenteras styrmedel vill vi höra vad planen är för att den här regeringen ska stå upp för detta. Risken är annars att det här är ännu ett trix, ännu en manöver för att svenska folket ska tro att regeringen är handlingskraftig och att det finns en effektivitet. Det kanske är så att svenska folket i stället ska förvänta sig att nästa regering tar tag i dessa styrmedel. Vi förstår faktiskt inte.

Det är väldigt tydligt att det stödparti som regeringen vilar sig mot, eller snarare sitter i knät på, inte har för avsikt att hjälpa till i de här förhandlingarna. När vi ställer frågor och försöker få reda på vad Sverigedemokraterna vill se för transportsektorns del är alla svar sådant som leder till mer utsläpp och inte mindre. Det verktyg som regeringens egen utredare visade upp, nämligen ett ETS för bilar och transporter, har avslagits av Sverigedemokraterna, så det är ingenting man kan peka på.

Då kvarstår ett riktigt stort problem för den här regeringen. Jag skulle vilja kalla det för kris i klimatpolitiken. Om det fortsätter på det här sättet kommer vi enligt uträkningarna att behöva minska utsläppen 2025 med 7-8 procent för att nå målen, sedan 2026 med 11 procent och sedan 2027 med nära 18 procent. Vem ska betala vid pumpen då? Är det 40 kronor vid pump som svenska folket ska stå för, eller är det miljardböter som vi ska stå inför när Sverige inte lever upp till EU:s miljö- och klimatmål?