Herr talman! Det vi försöker diskutera i dag är planen som ska skapa förutsättningar för att Sverige ska nå nettonoll och utsläppsscenariot som denna klimathandlingsplan innehåller. Den här grafen bygger på en reduktionsplikt på 26,9 procent, visade det sig när Dagens Nyheter äntligen fick ut dessa handlingar. Det är det vi är lite fundersamma över. Varför använde man något man precis tagit bort förutsättningarna för?

Herr talman! Det är kanske också viktigt att ta upp att när planen kom sa Klimatpolitiska rådet att Sverige skulle kunna visa vägen men att regeringen i stället valde att presentera en klimathandlingsplan som ökar utsläppen och fossilbränsleanvändningen. Världsnaturfonden sa att i stället för en effektfull politik med stora utsläppsminskningar i närtid får vi en mängd utredningar och otillräckliga förslag. Naturskyddsföreningen sa att regeringens klimathandlingsplan bryter mot svensk klimatlag och missar EU:s ESR 2030-gräns. De sa att detta är allvarligt - att knuffa till 2045 går inte, för kommande sju år är avgörande.

Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, sa att när Sveriges klimathandlingsplan presenterades på torsdagen hade fokuset på att snabbt få ned utsläppen försvunnit. Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet sa att det är osannolikt att Sverige klarar EU:s klimatlagstiftning med den här handlingsplanen. Peter Alestig, som är klimatredaktör på Dagens Nyheter, sa att regeringen betonar att omställningen ska vara kostnadseffektiv, vilket förstås kräver att man vet vad respektive åtgärd kostar och vilken klimatnytta den ger. Det vet man inte, för åtgärderna som föreslås har varken prislapp eller utsläppskalkyl. Det finns alltså inga beräkningar av vare sig kostnader eller utsläppsminskningar.

Herr talman! Regeringen Kristersson lämnar helt enkelt walkover. Inget ska göras under den här mandatperioden, för nu ska man tillsätta utredningar för nästa regering att hantera. Det är 518 dagar sedan regeringen tillträdde, och resultatet är ett liberalt och sverigedemokratiskt samarbete som prioriterar att öka utsläppen. Efter 518 dagar är inte ens de utredningar som regeringen enligt klimathandlingsplanen avser att tillsätta på plats. Man har haft 518 dagar på sig att göra det.

Herr talman! Så här 518 dagar senare är statsrådet svaret skyldig. Vilken klimatpolitik, vilka utsläppsminskningar, vilka resurser och vilken ambitiös och effektiv klimatpolitik avser klimatministern att ta ansvar för under sin mandatperiod som är 2022-2026? Efter det finns det ju, oavsett vad som händer, en ny regering på plats.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna ledamoten om rekvisitaförbudet i kammarens arbetsregler. Det är naturligtvis en utmaning när man diskuterar en konkret graf i debatten.)