Protokoll 2023/24:86 Tisdagen den 19 mars

interpellationsdebatt / Svar på interpellationerna 2023/24:538, 539 och 548 om klimathandlingsplanen
Anf. 87 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Tack till ledamöterna för en mycket intressant debatt! Man vill ifrågasätta våra kalkyler och menar att de bygger på felaktiga grunder. Det jag tydligt kan påpeka är att alla kalkyler i regeringens klimathandlingsplan bygger på myndigheternas scenarier inklusive regeringens beslutade politik. De bygger inte på höjd reduktionsplikt.

Jag förklarade detta tydligt för Dagens Nyheter i samband med att de gjorde reportaget. Jag satt här utanför väldigt länge och visade alla mejl och alla grafer där man hade räknat på vilket utsläppsutrymme som behöver lösas med de styrmedel som styrmedelsutredningen ska plocka fram. Vi öppnar för en bred palett av styrmedel för att inte på samma sätt som den tidigare handlingsplanen gjorde förlita oss på reduktionsplikten som ett enskilt och väldigt kraftigt styrmedel för att nå klimatmålet.

Herr talman! Om man vill kalla detta ett hittepåscenario, som ledamoten Anna-Caren Sätherberg valde att göra, blir det intressant att titta på scenariot i den tidigare klimathandlingsplanen som Isabella Lövin från Miljöpartiet presenterade och där rubrikerna i medierna blev att den inte nådde klimatmålen. Därefter hade man en diskussion om hur Sverige ska klara klimatkrisen. Det var en mycket seriös diskussion som jag tyvärr tycker mig sakna under denna vända.

Om man menar att alla scenarier och kalkyler för vår beslutade politik, som även bygger på utredningar, är hittepåscenarier blir det ju väldigt udda att Miljöpartiet är de enda som står kvar vid scenariot som gjorde att man nådde ett av klimatmålen. Miljöpartiet har i dag genom sitt språkrör Daniel Helldén redogjort för att man vill ha den reduktionsplikt vi hade innan regeringen förändrade detta.

Det blir väldigt udda att påstå att vi ägnar oss åt hittepåscenarier när ledamöterna i debatten också refererar till en kalkyl som man valt att backa från och inte längre står för eftersom man inte vill ha den tidigare förda klimatpolitiken. Det blir en väldigt diffus debatt. Så kan det vara, för i politiken kan saker och ting förändras. Men alla kalkyler, prognoser och scenarier - och man kan ju bara ha scenarier, prognoser och kalkyler i en klimathandlingsplan, inte sia om framtiden - utgår från regeringens beslutade politik och myndigheternas scenarier. Vi har varit öppna med det och tydligt redogjort för det här.

Herr talman! Det har uppstått frågetecken om vilka beräkningar som ligger till grund för våra grafer och hur tjänstemännen valt att räkna i detaljer. Jag var nyfiken på hur man skulle räkna på den politik vi hade i vår klimathandlingsplan, det vill säga hur man räknar på investeringar i laddinfrastruktur, förenklade tillståndsprocesser, marknadsintroduktionsstöd, mer pengar än någonsin tidigare till att återställa våtmarker, effekter av skrotbilspremier och så vidare. Det framgick tydligt, precis som det står i löptexten, att alla de antaganden som Naturvårdsverket gör ligger till grund för framtagande av målscenarier, och sedan inkluderar Regeringskansliet den politik vi beslutar om.

Till grund för den här politiken ligger inte ett scenario om höjd reduktionsplikt utan ett scenario med en reduktionsplikt sänkt till 6 procent för diesel och bensin, vilket kommer att bidra och redan nu bidrar till att hushållens ekonomi stärks.