Fru talman! Tidigare i dag var jag och Lotta Edholm på samma seminarium, arrangerat av Sveriges Lärare som i dag släpper en rapport om hur lärare upplever situationen för extra anpassningar och särskilt stöd.
Man kan konstatera att mellan 65 och 77 procent av de svarande lärarna i Sveriges Lärares enkät säger att det på deras skola i låg eller mycket låg grad finns resurser för att följa skollagens krav när det gäller extra anpassningar och särskilt stöd. Omkring 70 procent av lärarna säger alltså att resurserna inte räcker för att möta skollagens krav. Låt den siffran sjunka in!
Lotta Edholm säger att regeringen tillförde 1,2 miljarder kronor till skolan för 2024 och att regeringens prioritering är skolan. Det är ungefär lika mycket som man förstärkte skatterabatten med för dem som lyxrenoverar sitt kök.
Jag tänker också ta ett exempel ur verkligheten. Jag är även lokalpolitiker i Älvsbyns kommun. Älvsbyn är en ganska liten kommun i Norrbotten, på gränsen till inlandet. Den har 8 000 invånare och en total skolbudget från förskola till vuxenutbildning som omfattar 184 miljoner kronor. För 2023 och 2024 är nedskärningen, alltså besparingskravet, på verksamheten 5,1 miljoner, vilket motsvarar ungefär 2,7 procent. Om man tar de 184 miljonerna och kör dem i prisomräknaren hos SCB blir de plötsligt inte värda mer än 165 miljoner. Utöver de 2,7 procenten behöver man alltså lägga till en värdeurholkning på 10 procent av budgetutrymmet, och besparingen blir därför nästan 13 procent under två år.
Detta, fru talman, är resultatet av regeringens politik. Detta är resultatet av att regeringen inte räknar upp statsbidragen, vare sig de riktade till skolan eller de generella, med det som inflationen kräver. Resultatet, alltså vad det kokar ned till i verksamheterna, är till exempel att man måste säga upp personal i den anpassade grundskolan i Älvsbyn och att gymnasiet måste slå ihop och samläsa i större grupper eller samnyttja resurser med vuxenutbildningen i mycket större utsträckning.
Lotta Edholm hänvisade till utredningen En nationell skolpengsnorm. Ja, Riksrevisionen har konstaterat att skolpengsmodellen är ett otroligt ineffektivt nyttjande av de befintliga resurserna i skolan. Det finns ju färdigberedda förslag på Lotta Edholms bord för att ändra skolpengen så att vi kan få ett mer effektivt resursutnyttjande och minska läckaget i form av vinst som försvinner till privata aktieägarfickor. Detta är resurser som hade kunnat underlätta i en sådan här situation.
Jag tycker att Lotta Edholm fortfarande är svaret skyldig på frågan i interpellationen, alltså vad hon ska göra för att stoppa nedskärningarna i landets skolor. Om svaret är att regeringens prioritering är skolan skulle jag inte vilja vara prioriterad av den här regeringen.
(Applåder)