Fru talman! Runt om i landet drabbas förskolor, skolor och fritis av nedskärningar. Sveriges Lärare har frågat sina medlemmar hur regeringens budget drabbar deras verksamheter. 60 procent uppgav att det under 2023 och 2024 genomförs, eller kommer att genomföras, nedskärningar på deras skola eller förskola. Även Kommunal har sänt ut en enkät bland sina arbetsplatsombud inom samma verksamheter och även inom fritidsverksamhet. Hälften uppger att det har gjorts, eller väntas, nedskärningar under detta år.
Kostnaderna ökar snabbare än vad intäkterna gör, samtidigt som de flesta kommuner har aviserat ett minskat barnantal. Ser man några år framåt kommer barnkullarna att öka igen, men eftersom ekonomin ser ut som den gör i dag kan man inte ha den framförhållning man skulle önska.
När det gäller förskola och barnomsorg aviserar 56 procent av kommunerna besparingar i dessa verksamheter. Nu när barnantalet minskar är det ett alldeles ypperligt tillfälle för kommunerna att minska barngruppernas storlek, men ekonomin gör det näst intill omöjligt. Statsbidragen har gått från att utgöra hälften av kommunernas intäkter till att utgöra en tredjedel. Med andra ord får kommunerna ta en större del av kakan av det som de är ålagda. Sedan säger ministern att kommunerna får prioritera.
I den enkät som Kommunal sände ut framgår det att kommuner infört köpstopp, och personalen beskriver att de får köpa material för egna pengar och förbereda pyssel hemma. Fruktstunderna är slopade, och så vidare.
Det finns någon liten kommun som pausar sin OB-omsorg för att spara 68 000 kronor. Då kan man fråga sig hur man ska klara kompetensförsörjningen längre fram, och även nu inom äldreomsorgen och sjukvården. En kommun tycker att man har för hög andel förskollärare eftersom det kostar att ha förskollärare anställda. Man erbjuder alla förskollärare sex månadslöner om de säger upp sig, så slipper kommunen säga upp dem och gå efter LAS-listan.
En kommun tycker att det är viktigt att femåringarna ska vara i förskola fler timmar än de lagstadgade 15 timmar i veckan, och man erbjuder därför 25 timmar. Men nu går man tillbaka till 15 timmar eftersom man inte har möjlighet att erbjuda mer. Samtidigt sänker man barnomsorgspengen med 2 procent.
Listan kan göras hur lång som helst när det gäller hur det kommer att se ut inom de olika skolformerna. Det som lyfts fram av båda förbunden är att de är oroliga och uttrycker att det finns svårigheter att leva upp till målen i den läroplan som har antagits här i kammaren och som kommunerna är skyldiga att leva upp till. Skolinspektionen granskar hur de lever upp till läroplanens mål, men jag tror inte att kommuner kan åberopa bristande resurser som skäl till att inte leva upp till läroplanens mål.
Min fråga till ministern är därför: Hur tänker ministern säkra att kommunerna får de medel de behöver så att de klarar av att leva upp till läroplanens mål i de olika skolformerna?
(Applåder)