Fru talman! Jag får tacka statsrådet för svaret.

I skuggan av tystnaden ligger ett område som alltför länge har omgärdats av tabu och förbiseende, trots att det berör hälften av befolkningen på ett djupt, personligt och smärtsamt sätt. Jag talar om klimakteriet, en resa som varje kvinna förr eller senare påbörjar. Det är en resa som inte bara är en naturlig del av livets cykel utan också kan medföra djup förändring i fysisk, psykisk och sexuell hälsa.

Klimakteriet är ett vitt begrepp och ganska vagt för många. Vallningar är något de flesta kan pressa fram om man frågar dem vad de vet och kan om klimakteriet, men okunskapen är stor generellt. Det har inte pratats tillräckligt och informerats särskilt mycket om klimakteriet. Detta behöver det bli en ändring på.

Många lever nog fortfarande i tron att kvinnor i klimakteriet är i 60-70-årsåldern, vilket förvisso kan stämma, men sanningen är att den omställning som klimakteriet innebär påbörjas långt tidigare än så, för vissa redan i 40-årsåldern. Man är då mitt i livet, och många kvinnor drabbas av ganska jobbiga besvär. Utöver vallningar och svettningar är det vanligt med ledvärk, muskelvärk, sömnbesvär, oro, ångest, psykiska besvär, humörsvängningar, minnesproblem, torra slemhinnor och inte minst nedsatt eller försvunnen sexlust.

Perioden för hela omställningen kan pågå i upp till tio år. Förändringen kan börja långt före sista menstruationen.

Att drabbas av nedsatt sexlust eller nedsatt möjlighet till ett bra sexliv, i värsta fall resten av livet, är att bli berövad en del av livskvaliteten. I samband med att östrogennivån sjunker kan den sexuella tändningen ta längre tid än vanligt. Tankar på sex minskar, och känslan av orgasm förändras. Torra slemhinnor finns det hjälp mot, men minskad lust är det svårare att få hjälp med för kvinnor i Sverige i dag.

Många kvinnor vittnar om att de inte tas på allvar när de söker vård för sina symtom. Ofta får de höra att de är utmattade eller att de är deprimerade. Sällan görs kopplingen att klimakteriet kan vara orsaken. De blir hemskickade med ett recept på antidepressivt läkemedel, som sedan inte hjälper.

Sverige har legat efter när det gäller att arbeta för att förbättra behandlingen av klimakterierelaterade besvär. Risken med det är att kvinnor inte känner sig lyssnade på och att de då söker hjälp i andra länder eller, ännu värre, hos oseriösa aktörer på nätet.

Fru talman! Det är dags att vi höjer kunskapsnivån bland läkare och gynekologer i fråga om klimakterierelaterade besvär och om hur dessa besvär kan behandlas effektivt. Det behövs också ökad kunskap om olika läkemedels effekter och betydelser.

Den sexuella lusten varierar från person till person. Men har alla samma tillgång till hormonbehandling, som kan påverka den sexuella hälsan?

Fru talman! Jag undrar vilka åtgärder statsrådet planerar för att bryta det tabu som omger kvinnors sexuella hälsa under klimakteriet samt för att säkerställa att adekvat och jämlik vård är tillgänglig för alla kvinnor oavsett var i landet de befinner sig.

(Applåder)