Fru talman! Jag vill rikta min fråga till finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige är i en nationell sjukvårdskris och möter de största nedskärningarna inom vården sedan 90-talet. Under de senaste två åren har regionerna gått på knäna till följd av stora prisökningar, vilket har drabbat både vanligt folk och den svenska sjukvården. Regeringen, med finansministern i spetsen, har vägrat att inse allvaret och skapat dagens situation genom att prioritera skattesänkningar före sjukvården, före vårdpersonalen och före patienterna.

Nu har verkligheten kommit i kapp SD-regeringen. Regionerna har budgeterat för hisnande underskott. Resultaten syns i drastiska nedskärningar. Personal sägs upp, vårdcentraler stänger och tuffa nedskärningar fortsätter. Efter hård kritik har regeringen till slut erkänt att man prioriterat fel och lovar nu att skjuta till extra medel.

Min raka fråga är: Är finansministern nöjd med utfallet av sitt nya budgetbesked? Det verkar ju som att varslen och nedskärningarna fortsätter runt om i Sjukvårdssverige. Var det så här det var tänkt att bli?