Herr talman! Kultur är en tolkning av oss, vår tid, vårt förflutna och våra visioner. Kulturarv handlar inte bara om historia och dåtid utan även om nutid och framtid. Lärdomar från historien och tillgången till ett levande kulturarv, till hela den komplexa rikedom av olika erfarenheter som är vår historia, ger oss den nödvändiga kompassen för att vi ska kunna orientera oss i vår samtid.

Just nu med det pågående folkmordet i Gaza med fruktansvärt lidande och med svält och väpnade konflikter i flera delar av världen känns det inte som att mänskligheten har lärt sig av historien eller blivit särskilt mycket klokare. För att i detta läge våga tro på framtiden är insikten om att vårt samhälle alltid är under förändring avgörande, och den insikten kan berättandet om vår historia bidra till. Det kan skapa hopp.

Herr talman! Begreppet minnesinstitutioner tycker jag mycket om. Arkiv, museer och bibliotek är exempel på institutioner för vårt kollektiva minne. De är också folkbildande institutioner, bärare av vårt kulturarv och arenor för kulturella möten och uttrycksformer. Våra minnesinstitutioner ska användas i sökandet efter vår historia och som arenor för att levandegöra och visa upp den. Den statliga kulturarvspolitiken bör handla om att säkra och tillgängliggöra det kulturarv som finns och tillgängliggöra det, men det ska också finnas resurser och uppdrag att samla in nytt från vår samtid så att historieberättandet kan fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Kulturarvet är ett stort område. Det går inte att helt frikoppla från andra kulturpolitiska insatser utan hör ihop med det nät som är svenskt kulturliv. Kulturskolan lär ut folkmusik och folkdans. Det finns stöd till musiker, konstnärer och konsthantverkare som för vidare äldre traditioner som hemslöjden. Det ideella kulturlivet är av stor vikt för levandegörandet av vårt kulturarv, och så vidare. Det är därför inte möjligt att ställa satsningar på kulturarvet mot satsningar på andra kulturområden, som vissa partier kanske lockas att göra. En samlad kulturpolitik är det som behövs, baserad på förståelse för hur svenskt kulturliv fungerar.

Herr talman! Det finns många olika förslag i Vänsterpartiets motion om kulturarvet, och jag kommer inte hinna nämna alla.

En viktig reform på senare år har varit fri entré till statliga museer. Det är ett sätt att sänka trösklarna och öka människors tillgång till kultur och konst. Reformen, som har införts och avskaffats ett antal gånger bara under min tid i kulturutskottet, har varit av stor betydelse för att göra vårt gemensamma kulturarv tillgängligt för alla, oavsett storlek på plånboken.

Sedan regeringen tillträdde har den med hjälp av Sverigedemokraterna tyvärr åter tagit bort den fria entrén för vuxna. Då blir det förstås också färre barn som går på museum.

Myndigheten för kulturanalys släppte 2023 en rapport om den fria entréns påverkan på besöksmönstren. Där konstateras att det är tveksamt om reformen har lett till ett breddat deltagande, alltså att fler olika kategorier människor besöker museerna, även om man kan konstatera att reformen har lett till ett ökat antal besökare.

Förklaringarna till det kan vara många. Vi uppfattar precis som myndigheten att det behövs flera olika insatser för att locka fler till museerna. Vi tycker att museerna ska ses som en kulturell allmännytta som alla invånare har rätt till, en gemensam skatt där det är möjligt att gå in gratis - precis som biblioteken.

Herr talman! De senaste årens ökade intresse för släktforskning har inneburit att många nya användare har lärt sig att uppskatta de kyrkböcker och andra äldre arkiv där man i både fysisk och digital form kan hitta information om sin släkt. Tv-program som Det sitter i väggarna har också visat tittarna den rika information som finns i landets arkiv om platser och fastigheter. Inom kulturpolitiken har dock arkivfrågorna under många år fört en undanskymd tillvaro i väntan på initiativ från olika regeringar.

Redan i december 2019 släpptes Arkivutredningens betänkande Härifrån till evigheten. Där konstaterades att arkivsektorn under lång tid pekat på stora behov av teknisk utveckling. Man föreslog att arkivlagen skulle uppdateras och att en ny finansieringsmodell för överlämnande av arkiv till Riksarkivet skulle införas. Riksarkivet har också kommit med en egen rapport med många intressanta förslag, men ingenting har hänt.

Vi tycker att många av förslagen i dessa utredningar är intressanta och behöver komma till riksdagen i form av en proposition. Det är viktigt att arkiv lika mycket ses som en förutsättning för demokrati med säkrad tillgång till allmänna handlingar som de ses som ett kulturarv.

I arkivlagen regleras i dag de offentliga arkiven, och offentlighetsprincipen är vägledande. Fokus ligger på myndigheternas handlingar, diarieföring, som är mycket spännande saker, och gallringsprinciper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Men det finns ett stort antal arkiv som är av en helt annan karaktär. Där samlas folkrörelsernas minnen, och företagens vägval och beslut kan utläsas. Det kan också vara information från trossamfund, privatpersoner, släkter, gårdar och andra organisationer. Utan den kunskap som finns i de arkiven kan vi inte få en helhetsbild av Sveriges historia och förstå den fullt ut. Det är viktiga arkiv.

Dessa finns ofta samlade i de regionala enskilda arkiven, som numera får stöd genom kultursamverkansmodellen. Det är mycket uppskattat. Men många av dessa mindre arkiv förvaras på platser som inte alls är anpassade, och de tas om hand av föreningar som helt saknar resurser.

När jag i höstas skrev min motion om arkiven hade tre enskilda arkiv översvämmats. Och vi vet att klimatförändringarna ökar risken för översvämningar framöver. Här behövs både ekonomiska förstärkningar och professionellt stöd. Expertis behöver hjälpa de föreningar och företag som har enskilda arkiv.

Herr talman! Insatser från ideella organisationer, som dem jag nyss nämnde, är helt avgörande för omhändertagandet av kulturarvet runt om i landet. Genom små föreningar, som oftast har små resurser, förvaltas också platser, byggnader och verk. Man driver även egna museer. Ofta får man pussla ihop ekonomin med hjälp av biljettintäkter och mindre bidrag från olika håll. Det är svårt att få ihop pengar för att göra större investeringar och hantera de problem man har i dag.

Vi tycker att de här insatserna behöver uppmärksammas. Vänsterpartiet anslår också medel i vår budget för att utöka kulturmiljövården och hjälpa de här föreningarna.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 7, om just behovet av en ny arkivproposition.

(Applåder)