Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Innan jag var 25 år funderade jag inte så mycket på mitt eget och andras kulturarv. Jag tittade mest framåt, och jag hade en vision om framtiden. Det var det som upptog mitt sinne.

Ändå var kulturarvet hela tiden närvarande. Den miljö jag befann mig i ute på Öckerö utanför Göteborg var en trygg omgivning med fiskebåtar, musikupplevelser och kyrkligt liv - och fotboll.

Det immateriella kulturarvet fanns också där, i historierna från förr som de äldre berättade och i dialekterna. Det är inte bara värmlänningar som har dialekter, utan det har vi även på Öckerö. Det fanns i dikter och traditioner. Det fanns också i hänsynen till varandra. Gemenskapen var stark och en sorts moralisk kompass. Det var det som fick mig att inse att jag är en del av något större än mig själv.

Jag växte upp i fredstid i Europa. I dag är det en annan tid.

Senast nu i Ukraina ser vi hur kulturarv förstörs både avsiktligt och oavsiktligt. Ibland sker angreppen som ett sätt för motståndaren att försöka utradera den nationella identiteten, som kulturarvet är en del av.

Vi är hotade, och ingen av oss kommer undan. Vi är i detta tillsammans. För framtida generationer är det viktigt att vårt kulturarv bevaras och beskyddas, så att regeringen nu tillsätter en utredning för ett nytt nationellt kulturskyddsråd är välkommet. Det kan ge förutsättningar för samordnade och kostnadseffektiva beredskapsinsatser och en kompetenshöjning inom hela kultursektorn kring skydd av kulturarv i händelse av kris eller krig.

I uppdraget ingår bland annat att ta närmare ställning till vilka uppgifter och mandat som ett nationellt kulturskyddsråd bör ha, vilka aktörer som bör vara representerade i rådet, hur rådet bör vara organiserat och vilken myndighet som bör ha ansvar för rådets verksamhet.

Herr talman! Det är alltså välkommet med ett kulturskyddsråd. Men jag undrar samtidigt vad det är som gör att kulturen i sig har så liten plats i funderingarna kring krigsberedskap.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har såvitt jag förstår inte tagit med kulturen som en avgörande faktor i en krigssituation.

I Finland, som vi från kulturutskottet besökte denna vecka, har motsvarigheten till MSB listat 27 branscher som har avgörande betydelse i en krigssituation - men inte kultur!

Herr talman! Mitt under brinnande krig fick Winston Churchill kritik i parlamentet för att han lade så mycket pengar på kultur. Churchill svarade - enligt uppgifter; det råder lite delade meningar om det, men det kan vi väl lämna därhän just nu - så här på frågan varför han lade så mycket pengar på kultur under kriget: Vad ska vi annars slåss för? Har vi ingen konst och kultur har vi inget att försvara!

Churchill menade också att konsten och kulturen är ett av demokratins främsta vapen. Men det har inte MSB i Sverige och motsvarande myndighet i Finland tagit till sig till fullo. Det är något jag tror att vi behöver följa upp. Här behövs inget regeringsbeslut; myndigheten kan själv besluta att ta in kulturen som en viktig faktor i krigsberedskapen. Det skulle stärka vår försvarsvilja, precis som Churchill menade, och få människor att leva ett värdigt liv i en svår situation. Det är något att kämpa för. Och vi kämpar ju alla, vi som är här, för kulturens plats i våra partier och i samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

(Applåder)