Herr talman! Jag ställer mig självklart bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservation 20 i betänkandet.

A cultural genocide - så beskrev den ukrainska författaren Vakhtang Kebuladze det som nu pågår i Ukraina, där Ryssland med precision och ideologisk drivkraft försöker att inte bara vinna kriget utan också utplåna den ukrainska kulturen. Teatrar, museer och kulturella monument har inte bara råkat förstöras utan har också varit direkta måltavlor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Det har kommit många starka vittnesmål från såväl Ukraina som andra kris- och krigshärdar runt om i världen om hur kulturarvet blir en måltavla i krig, hur man kan skydda arvet, men också vilken betydelse samtidskonsten och samtidskulturen har i tider av kris.

Skyddet av kulturarvet, herr talman, är i grunden skyddet av vår demokrati. Det handlar om att bevara ett lands gemensamma minne och historia, men det handlar också om att värna förutsättningarna för det fria ordet, för yttrandefriheten och den fria tanken.

Herr talman! Beredskapen för skydd av vårt kulturarv här i Sverige i händelse av kris eller krig har tagit stor plats i diskussionen under de senaste åren, aktualiserat av Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina. Det är ytterst angeläget att vi gör mer för att säkra vårt kulturarv i Sverige. Centralmuseerna och andra av landets kulturarvsmyndigheter och aktörer behöver ges förutsättningar i budget och i uppdrag att kunna fördjupa arbetet med beredskapsplaner, evakueringslokaler och andra relevanta säkerhetsfrågor.

Nu har ett råd för skydd av kulturarvet inrättats, och det är bra. Det är viktigt att tillse att tillräcklig kraft åläggs i rådets mandat. Vidare ska Riksantikvarieämbetet ges ett tydligt uppdrag att samordna det viktiga arbetet. Det är även viktigt att länsmuseerna och lokala museer som drivs av olika aktörer inkluderas.

Herr talman! Den möjlighet som digitaliseringen öppnar skapar förutsättningar inte bara för fler i vårt land att ta del av museernas samlingar utan att fysiskt besöka museet utan också för att i grunden skydda kulturarvet. Jag menar att skyddet och förvaltandet av vårt kulturarv i grunden naturligtvis handlar om att skydda vår demokrati och är en viktig uppgift som åläggs Sveriges riksdag. Digitaliseringen av kulturarvet behöver en tydlig samordning och en långsiktig, offensiv planering för att bli framgångsrik.

Den rödgröna regeringen startade en långsiktig satsning på digitalisering av kulturarv, och det är glädjande att sittande regering har valt att förlänga den satsningen. Men vi behöver göra mer. Återstartsutredningen efter pandemin pekar på behovet av en storskalig digitaliseringssatsning, och det är relevant att den följs upp. Jag hoppas på ett brett politiskt handslag i frågorna. Det finns en tydlig koppling till det skärpta säkerhetsläget och till den beredskapsplanering som nu genomsyrar hela vår samhällskropp. Här finns goda förutsättningar att ta arbetet vidare i bred enighet.

Herr talman! År 2000 ratificerade Sverige Europarådets två konventioner som rör minoriteter, dels ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, dels den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Det finns fem nationella minoriteter i Sverige, varav ett är ett erkänt urfolk. Det här är grupper där vi har ett särskilt ansvar för bevarandet av språket, av kulturen och av minoriteternas kulturarv. De är en del av Sveriges gemensamma historia.

Herr talman! I regering var Miljöpartiet pådrivande för att ge Tornedalingars Riksförbund ett stöd för att göra en förstudie om en vitbok. Med utgångspunkt från det arbetet tillsatte vi därefter en sannings- och försoningskommission för att granska kränkningar och övergrepp mot de nationella minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset. Kommissionens uppgift var bland annat att utreda den assimileringspolitik som bedrevs av svenska staten under 1800- och 1900-talen samt att verka för att minoritetens historiska erfarenheter synliggörs. Nu har kommissionen lämnat sitt slutbetänkande. Det skedde i november 2023. Titeln på betänkandet är Som om vi aldrig funnits - exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

Enligt kommissionen har den hårdföra försvenskningspolitiken inneburit att minoritetens språk, kultur och identitet nedvärderats, skambelagts eller osynliggjorts. Konsekvensen har bland annat blivit att meänkieli, språket, minskat i användning och inte heller förts vidare till nästa generation. Det finns många smärtsamma berättelser om människor som har tappat både språk och förankring till kulturen. Det är en förlust för varje enskild individ som drabbats och för vår gemensamma historia och vårt gemensamma minne i Sverige.

Kommissionen lämnar ett antal förslag på åtgärder, som nu är ute på remiss. Bland dem finns att ge stöd till inrättandet av informationscentrum och att ge Forum för levande historia ett utökat uppdrag i syfte att synliggöra historiska övergrepp och kränkningar av minoriteten, men det handlar också om en hel del förslag som rör historia, kultur och språk.

Herr talman! För att stärka tornedalingarnas rätt till sitt språk och sin kultur har Miljöpartiet varit med och stärkt anslagen till de nationella minoriteternas kultur. Dock behövs mer för att ge en sammanhållande kraft till den tornedalska kulturen. I dag är det bara en institution inom den tornedalska kulturen som får ett statligt bidrag för sin verksamhet, nämligen Tornedalsteatern. Det saknas en institution som på bred front samlar kunskap om de tornedalska frågorna. Därför har Miljöpartiet ett yrkande om att inrätta ett permanent center för tornedalshistoria och kultur. Region Norrbotten presenterade nyligen en slutrapport från projektet Kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Vi menar att rapportens förslag är mycket intressanta och att regeringen borde inleda ett arbete med att förverkliga förslagen.

Jag vill understryka att det är av yttersta vikt att förslagen i Sanningskommissionens rapport som nu är ute på remiss beaktas i kammaren. Man ska ta dem på stort allvar. När en sådan process har genomförts och människor har delat med sig av sina erfarenheter är det den svenska statens skyldighet att arbeta seriöst, inte bara för att sätta sanningen i ljuset utan också för att vi ska uppnå en försoning. Här finns många goda erfarenheter från andra länders arbete med sannings- och försoningskommissioner som vi bör inspireras av. Jag vill i den här debatten särskilt understryka vikten av arbetet med att stärka institutionerna som rör den tornedalska kulturen och det tornedalska kulturarvet.

Herr talman! Det finns många yrkanden från Miljöpartiets sida på det här politikområdet. Tiden är knapp. Jag vill avslutningsvis säga något om arbetet för repatriering av samiska föremål och kvarlevor, som också behandlas i betänkandet. Vi har framfört i motion och i yrkanden att det finns en stor utmaning när det gäller arbetet att återbörda till exempel samiska mänskliga kvarlevor, heliga föremål och offergåvor. Det stupar ofta på de ekonomiska resurserna. Vi har lagt ett förslag om att staten ska ta huvudansvaret för finansieringen av processen med repatriering. Samiska kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar på museer runt om i landet, och processen för återbegravning och repatriering är ofta komplicerad och kostsam och tar tid. Samtidigt är det viktigt att arbetet påskyndas.

Herr talman! Vi menar att det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det som staten har tagit ifrån dem och under villkor vi aldrig skulle acceptera i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv

(Applåder)