Herr talman! Jag ber om ursäkt för min usla värmländska; jag får försöka med min skånska i stället!

Jag vill gärna tala om de utmaningar vi ser gällande kulturarvet och hur vi inom Moderaterna ser på dess bevarande. Jag vill också yrka bifall till utskottets förslag.

Den 29 februari i år fattade regeringen beslut om att uppdra åt ett antal myndigheter att bilda ett råd för skydd av kulturarvet. Arbetet ska ledas av Riksantikvarieämbetet. Beslutet fattas i en tid när det finns starka och goda skäl till att investera i kulturarvet. Detta beror på flera faktorer, där omvärldsläget och klimatförändringarna är de mest uppenbara.

I och med den fullskaliga invasionen av Ukraina har vi i närtid sett hur det ukrainska kulturarvet omgående blev måltavla för den ryska aggressionen. Detta står fullständigt i strid med 1954 års Haagkonvention, och samma mönster går att se i många andra krig. Syftet är att radera folkminnet och skriva nya historieböcker. Vi kan inte blunda för att det skulle kunna ske även här.

Den moderatledda regeringens beslut om inrättandet av ett råd för skydd av kulturarvet kommer att skapa goda förutsättningar för en effektiv beredskapsplanering av våra värdefulla kulturhistoriska samlingar, kulturfastigheter och miljöer. Rådet ska utgöras av bland annat de centrala museimyndigheterna, stiftelsemuseerna, de regionala museerna och Svenska kyrkan.

Genom ett flertal satsningar sätter regeringen nu nytt ljus på kulturarvets roll i vårt demokratiska samhälle. Riksantikvarieämbetet har fått ett särskilt uppdrag att leda samtliga museers arbete med digitalisering och digitisering.

Digitisering är när man bara överför något till digital form, till exempel fotograferar av en boksida och sparar den som en bild eller en pdf. Vid digitalisering förvandlar man i stället det skannade till något som kan bearbetas digitalt. När man exempelvis, som Riksarkivet nu gör, med hjälp av AI avläser gamla handskrifter och gör om dem till läsbar och sökbar text är det digitalisering.

Kulturarv

Totalt avsätts 20 miljoner kronor per år för en digitaliseringssatsning av bland annat statliga museisamlingar samt 20 miljoner kronor per år till Riksarkivet. Utifrån ett beredskapsperspektiv är digitaliseringen av kulturarvet en kulturell livförsäkring för generationer framåt. Här är det viktigt att Riksantikvarieämbetet får ge råd både kring hur man bör skanna i tre eller två dimensioner och om hur föremålen ska kategoriseras så att man kan söka och hitta oberoende av vilket museum som har digitaliserat föremålet.

Om vi blickar utåt mot vårt grannland Danmark finner vi att de har tagit stora steg när det kommer till att bjuda in allmänheten i sökandet efter kulturarvsföremål. När danskarna hittar ett föremål, exempelvis med hjälp av en metalldetektor, tar de en bild av föremålet och skickar den via en gratisapp till det lokala museet tillsammans med en exakt angivelse av fyndplatsen. Museet kan därefter lägga pusslet med föremålet utan att nödvändigtvis begära in det.

Genom att sammanställa var vissa mynt eller flintyxor hittas kan man kartlägga gamla handelsvägar, storleken på boplatser och hur vi människor rört oss. Detta, som kallas proveniens, är många gånger det största värdet hos ett fynd.

Jag tycker att den danska modellen är intressant och skapar ett engagemang för det institutionella minnet och vår identitet. Det byggs upp en inre motståndskraft och vilja att försvara och bevara kulturarvet.

Det andra skälet till att investera i kulturarvet är klimatförändringarna, som ställer nya krav på förvaring, något som vi under kraftiga regnperioder blivit påminda om.

Enligt Riksantikvarieämbetets undersökning 2023 synliggörs klimatförändringarnas utmaningar när det kommer till att skydda och bevara viktiga kulturföremål. De vanligaste skadeorsakerna är vattenskador följt av angrepp av skadedjur. Dessutom vet vi att många kommuner i dag använder skyddsrum som förråd. Skyddsrum ska i händelse av krig vara redo att användas inom 48 timmar, varför de inte samtidigt kan syfta till att skydda dessa föremål. Vi behöver därför se över hur vi förvarar kulturarvet, men jag tycker också att vi behöver våga ställa oss frågan vad som behöver bevaras i offentlig regi.

Moderaterna ser att beredskapsarbete för kulturarv är en viktig fråga som fortsatt kommer att prioriteras. Det finns alltså flera orsaker till att regeringen i ett tufft ekonomiskt läge avsätter extra medel till det gemensamma kulturarvet i en tid som annars präglas av åtstramning. Digitalisering, skydd vid krig och kris, bättre användande av AI samt önskan att ge allmänheten nya möjligheter att ta del av vårt kulturarv är viktigt arbete som just nu pågår. Ytterst handlar det om att skydda, bevara och tillgängliggöra det som har format vår nationella identitet - vårt folkminne och våra historieböcker.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).