Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Vill man fördjupa sig i public service och filmpolitik kan man lyssna på kulturdebatten i Sveriges riksdag, herr talman! Här framkommer mycket fakta och många intressanta aspekter.

Public service-tillståndet innehåller bland annat allmänna bestämmelser om teknisk kvalitet samt om vad sändningarna ska innehålla och hur programverksamheten ska bedrivas. Därutöver finns särskilda villkor som gäller reklam, sponsring och produktplacering. Det finns dessutom regler som handlar om beredskaps- och säkerhetsfrågor - frågor som är viktiga inte minst i dessa tider, när hoten från omvärlden ökar.

Herr talman! På Kristdemokraternas riksting 2019 fattade vi en del beslut som vi sedan har drivit och fortsätter att driva i politiken. Vi vill till exempel stärka public services legitimitet över tid genom att smalna av uppdraget och ha ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling. Därutöver ska det finnas ett, som vi uttryckte det, högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av public service-uppdraget är också att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. Så lyder KD:s politik.

Låt oss konstatera att förtroendet för public service är högt i Sverige. Enligt Medieakademins senaste undersökning säger sig 68 procent av dem som tillfrågats ha förtroende för Sveriges Radio. Motsvarande siffra för Sveriges Television är 63 procent. Det är bra siffror, men det finns - som alltid - förbättringspotential.

Det nuvarande sändningstillståndet för public service löper 2020-2025, och nästa tillstånd ska gälla från 2026 och åtta år framåt, till 2033. I februari 2023 beslutade regeringen att tillsätta en public service-kommitté med uppdraget att föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under nästa åttaåriga tillståndsperiod. De förslag som kommittén kommer fram till ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och värna dess oberoende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april i år, så det är inte långt kvar. Jag tror att alla vi som deltar i denna debatt - några här är faktiskt även med i public service-kommittén - ser väldigt mycket fram emot att ta del av vad kommittén kommer fram till.

Herr talman! Jag vill vidare nämna något om filmpolitiken. Som någon nämnde är film ett viktigt kulturarv, och film är konst. Den skapar också många arbetstillfällen, och svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild av landet. Vi har gott rykte i världen, med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, fotografer och producenter genom åren. Som har nämnts vann "vi" två priser under Oscarsgalan nyligen; bland annat vann Ludwig Göransson en Oscar för bästa filmmusik till filmen Oppenheimer. Man blir helt enkelt stolt.

Herr talman! För 70 år sedan fanns varken sociala medier eller tv i de flesta hem. Jag är faktiskt i ungefär den åldern, så jag var med under den perioden. Under slutet av 50-talet, ungefär samtidigt som tv etablerade sig, innehade Sverige Europarekordet vad gäller antalet biografer. Biofilm var det som utgjorde nöjet för barn och unga.

Den som var ung på 40- och 50-talen - ja, på 40-talet fanns inte jag, men i alla fall - kunde välja mellan Tarzan eller Barnen från Frostmofjället. Jag ryser bara jag tänker på det! De mer fromma familjerna valde det sistnämnda, och jag minns hur vi vandrade till Hemvärnsgården på Öckerö, där någon kreativ person lyckades visa just Barnen från Frostmofjället. Som ni hör växte jag upp i en from familj - det kanske man inte kan tro, men så är det. Det ska dock erkännas att det gick att smita in på Tarzanfilmerna, bara inte föräldrarna visste om det. På 60-talet, när jag hade vuxit till mig lite grann, kunde jag på biograferna se filmer som Viva Las Vegas med Elvis Presley eller Bron över floden Kwai.

Herr talman! Den 25 januari i år beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken, vilket flera talare har nämnt. Syftet är att filmpolitiken bättre ska möta omvärldens utmaningar och behov. Uppdraget ska redovisas den 28 februari 2025. Vi kristdemokrater menar att utredningen är viktig för att förbättra förutsättningarna för svensk film.

Viktiga frågor framöver handlar om den tekniska utvecklingen, om förändrade distributions- och visningsformer men också om hur stödformer och produktionsincitament kan anpassas för att bättre möta utmaningarna. Som flera har nämnt är filmen dessutom en del av vårt kulturarv. Vi i Kristdemokraterna ser fram emot att följa utredningen och ta del av dess förslag.

(Applåder)