Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till kulturutskottets förslag till beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Bara det produceras svensk film som besökarna vill se är vi nöjda - så sa Peter Fornstam, som leder det svenska biografnätverket, när han i höstas inledde riksdagens seminarium om svensk film, arrangerat av den moderata gruppen i kulturutskottet. I biografnätverket ingår 781 av landets 942 biografsalonger, så det är en tung aktör.

Medan många andra kulturutövare är beroende av olika former av stöd ser biografnäringen det främsta hotet vara film som ingen vill titta på. Med tanke på detta är det intressant att när filmstöden delas ut i Sverige tittar man på i och för sig väsentliga punkter som genus, ursprung och miljöaspekter, medan det för konsulenterna inte är ett kriterium att bedöma om det är en film som kan antas dra stor publik.

Det produceras också väldigt många filmer i Sverige. I snitt är det premiär för mer än en svenskproducerad film i veckan. Det säger sig självt att biograferna inte klarar att visa så mycket, framför allt inte när intresset från biobesökarna är så lågt. Mindre än var femte biobesökare valde i fjol en svensk film, precis som det varit de senaste åren, och då var det ändå en ökning jämfört med året innan. I Danmark och Norge är det nästan en dubbelt så stor andel som väljer inhemskt producerad film. Och trots att landet bara är lite drygt hälften av Sverige i storlek hade samtliga topp-fem-filmer i Danmark i fjol fler besökare än den mest sedda filmen i Sverige, som var Håkan Bråkan.

En av de saker som jag hoppas att den pågående filmutredningen tittar på är om vi ska sätta ett mål för andelen biografbesökare som väljer svensk film.

Det ska också bli intressant att se om filmutredningen kommer att ge förslag på hur politiken kan dra sig tillbaka, så att filmskaparna åter kan känna sig fria att producera film som de bedömer är angelägen för den svenska publiken.

Kan då inte politiken dra sig tillbaka helt? Nej, stöden till att producera film är nödvändiga i små språkområden som de nordiska. Vi vill ju inte att det talas engelska i svenska filmer. Därför delas det ut ett stöd för film på svenska. Dessutom bidrar Sveriges Television till att delfinansiera ett tiotal filmer varje år. Det gjorde exempelvis att vi på juldagen kunde glädjas över premiären på storfilmen Hammarskjöld, som kostade 75 miljoner kronor att producera. Snittet för en svensk filmproduktion ligger annars runt 25 miljoner.

Sverige är biograftätt. Vi har lika många salonger som Nederländerna, som har dubbelt så stor befolkning som Sverige. Men geografin gör att vi behöver många biografer. På väldigt många platser är biografen också den enda kulturella mötesplatsen, utöver biblioteket.

Mikael Sandberg är kulturchef på Folkets Hus och Parker. Han säger att deras besökssiffror fördubblas när det finns bra svenska filmer. Medan man i storstäderna ser två tredjedelar amerikansk film kommer två tredjedelar av publiken utanför storstäderna i stället för att se svensk och nordisk film.

Jag ser fram emot att läsa förslagen från filmutredningen och hoppas att vi snart kan se fram emot en verklighet där långt fler besökare väljer att se svensk film när de går på bio.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).