Fru talman! I detta betänkande hanterar vi frågor som rör public service och film. I och med att den parlamentariska public service-kommitténs arbete pågår har vi i Miljöpartiet valt att lämna ett särskilt yttrande gällande den del av betänkandet som rör public service. Jag ska inleda mitt anförande med att säga några ord om public service för att sedan fokusera på film.

Public service, det vill säga Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, spelar en omistlig roll för vår demokrati och för en vital mediemarknad. Ett av Miljöpartiets ingångsvärden på politikområdet är att vi vill understryka vikten av en bred och oberoende public service samt dess demokratiska betydelse.

Det breda uppdraget är avgörande för allmänhetens kännedom om public service, dess relevans hos befolkningen och i förlängningen också dess förtroende. Public service-bolagen åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten och har hög tillgänglighet. Detta måste vi värna.

Vi måste också slå vakt om den lokala nyhetsjournalistiken, kulturuppdraget, public services roll när det gäller det svenska språket och den svenska produktionsmarknaden för både rörlig bild och ljud samt sändningar på de nationella minoritetsspråken. Detta är viktiga områden som behöver hanteras med både seriositet och höga ambitioner framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Frågan om totalförsvaret och public services roll vid höjd beredskap har aktualiserats ytterligare sedan direktiven till public service-kommittén togs fram. Försvarsberedningen lyfter i sin andra delrapport den 19 december 2023 vikten av en stark public service som en del av samhällets förmåga att hantera kriser och situationer med höjd beredskap. Försvarsberedningen pekar bland annat på public service-företagens särställning genom sitt breda uppdrag i allmänhetens tjänst, sin stabila finansiering, de höga kraven på tillgänglighet och det förtroende allmänheten hyser för företagens verksamhet.

Försvarsberedningen slår fast att en stark public service i fredstid, med högt förtroende hos allmänheten och bred geografisk spridning, lägger grunden för public services roll även i höjd beredskap. Man skriver också att det höga förtroendet är en viktig del av verksamhetens värde för totalförsvaret. Likaså lyfter Försvarsberedningen vikten av robusta distributionssystem, oberoende journalistik, faktagranskning och saklig informationsförmedling och att public service är en del av ett livaktigt och fritt kulturliv som en kraft för sammanhållning och motståndskraft i händelse av höjd beredskap.

Miljöpartiet menar att Försvarsberedningens slutsatser är relevanta och måste tas på stort allvar när det kommande sändningstillståndet för public service ska arbetas fram.

Fru talman! När det gäller filmområdet och de yrkanden vi har att hantera där menar vi i Miljöpartiet att det är glädjande att regeringen nu har gått vidare med en filmpolitisk utredning. Sverige är ett framstående filmland med kompetens av högsta klass både framför och bakom kamerorna. Svensk film prisas regelbundet på de största filmgalorna - senast Oscarsframgångar genom bland andra Ludwig Göransson, som prisades för bästa filmmusik.

Samtidigt saknas inte utmaningar. Produktionskostnaderna har ökat, och produktionstakten har bromsats in. Redan dåliga villkor för filmarbetare riskerar att försämras ytterligare i det tuffa ekonomiska läget. Svensk films tittarandel på bio är inte lika hög som motsvarande andel i våra nordiska grannländer. Samtidigt har Sverige ett mycket lägre statligt stöd till film än resten av Norden. Jag tycker att vi i denna kammare kan fråga oss om det finns ett samband här.

Vi i oppositionen efterfrågade redan förra året en ny filmpolitisk utredning, och det är som sagt bra att en sådan nu har tillsatts. Sedan den nya filmpolitiken sjösattes 2017 har förutsättningarna för svensk film drastiskt förändrats, såväl vad gäller produktion som distribution. Man befinner sig på en internationell arena där länder konkurrerar om produktioner och kompetenser. Strömningstjänsternas utveckling, nya beteendemönster hos publiken och nya villkor och finansieringsmodeller för produktionerna gör att det krävs ett helhetsgrepp kring filmpolitiken för att svensk film ska stå stark även framåt.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet anser dock att en sådan utredning skulle ha behövt spänna över hela det audiovisuella fältet för att ta just ett sådant nödvändigt helhetsgrepp och hade förordat ett sådant tydligt anslag i direktiven. Vi menar också att det borde ha tillsatts en parlamentarisk referensgrupp till utredningen för att säkra en tidig och bred politisk förankring av såväl förslagen framåt som de utvärderande inslagen i den statliga filmpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service och film

Fru talman! En fråga som vi i Miljöpartiet också menar bör analyseras och seriöst övervägas i den kommande filmpolitiska utredningen är frågan om en avgift för medfinansiering av inhemsk produktion av film och tv-drama. År 2018 beslutade EU om en lagstiftning för audiovisuella tjänster, som bland annat innehåller kvoter för strömningstjänster, till exempel Netflix, för andelen europeiskt innehåll. Lagen möjliggör för EU:s medlemsländer att ställa krav på strömningstjänsterna att bidra till nationell film- och tv-produktion. Allt fler länder i Europa har infört eller kommer att införa en sådan avgift, exempelvis Frankrike, Danmark och Belgien. Länderna har lagt sig på olika nivåer för avgiften, och exakt hur den ska vara utformad är det är klart att man måste titta på. Gemensamt är dock att man ser det som rimligt att dessa tjänster, på samma sätt som inhemska aktörer via skattsedeln, är med och bidrar till inhemsk filmproduktion.

Fru talman! Att överväga en avgift för strömningstjänsterna vore ett bra steg, liksom att i detta arbete följa hur införandet utvecklats i andra länder i Europa. Vi i Miljöpartiet förutsätter - jag vill verkligen trycka på det - att den filmpolitiska utredningen beaktar detta med stor seriositet.

Vidare, fru talman, behöver biografernas förutsättningar ses över. Biograferna är en del av den kulturella infrastrukturen och möjliggör möten och gemenskap i hela landet. Närhet till en lokal biograf förenklar för skolbio och är en förutsättning för lokala filmfestivaler och filmklubbsverksamhet. När publiken sviker riskerar biografer att behöva stänga ned. Nu ser vi förvisso positiva tecken på att publiken har återvänt till salongerna efter pandemin, men läget är fortsatt skört. Den kommande utredningen måste därför ta biografernas förutsättningar på stort allvar.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta frågan om filmarbetares villkor, en fråga som har varit högaktuell i flera år. Dåliga arbetsvillkor tillsammans med en attraktiv bransch gör att människor riskerar att utnyttjas på olika sätt. Filmbranschen har här tagit många steg genom att till exempel införa certifieringar och kompetensutveckling. Detta arbete är viktigt, inte minst för att alla ska känna att man kan arbeta inom filmens värld. I detta sammanhang vill jag också understryka vikten av ett fortsatt arbete för mångfald och breddad rekrytering inom filmsektorn. Den utredning som nu pågår behöver därför beakta kompetensförsörjningsfrågorna och arbetet för breddad rekrytering.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga om filmen. Jag kommer inte att gå in på alla frågor, men jag kan konstatera att det är ett oerhört viktigt arbete som pågår. Det är viktigt för svensk film men också för de svenska kulturella och kreativa näringarna och exporten framåt. Det är också viktigt för bilden av oss som land.

Jag hoppas återigen att regeringen tar ett initiativ till att tillsätta en partipolitisk referensgrupp till den pågående utredningen. Jag tror att det skulle underlätta vårt arbete här i kammaren framåt.

Till sist vill jag yrka bifall till Miljöpartiets yrkande på filmområdet.

(Applåder)