Herr talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor!

Frågan gällde varför vi inte fortsatt stöder förslaget. Hur ska vi ändra det? När vi talar om att ändra i förordningen, talar vi då om att nolla det? Talar vi om att sänka det? Om vi talar om att sänka det, hur mycket ska vi sänka det utan att det slår fel? Om vi talar om att nolla det, hur slår det för de barn som redan har fått besked eller är på väg in i systemet?

Det finns alldeles för många hur-frågor i detta för att vi bara ska kunna trycka på en knapp och nollställa eller sänka. Det är vad vi måste titta på så att vi nu gör rätt och inte gör samma misstag. Det var absolut inga medvetna misstag som gjordes när det skrevs fram. Det var små ord som gjorde att vi står här i dag. Man valde att tala om grundläggande behov i stället för det totala hjälpbehovet.

Det är små ord som har betydelse. Det är just sådant vi måste analysera så att vi gör rätt den här gången. Det är ingen som gynnas av att vi hastar och att det blir fel igen. Jag tror att det ändå är ganska tydligt vad Sverigedemokraterna tycker och vill.

Jag kan försäkra ledamoten om att det har varit otaliga diskussioner om detta med regeringsunderlaget. Jag kan tryggt säga att jag inte har fått någon annan uppfattning än att alla står bakom att det är någonting som måste åtgärdas, men vi är fortfarande på frågan hur vi kan göra det på bästa sätt. Detta är ett ärvt problem som någon nu måste rätta till, och det är precis det vi försöker att göra.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 mars.)

Det schabloniserade föräldraavdraget