Herr talman! Tack för frågeställningen, Nadja Awad!

Som liberal anser jag att det är viktigt att inte göra saker fort och fel utan att göra dem fort och rätt. Vi har en lagstiftning på plats för att undvika just det som Nadja Awad tar upp: att det görs orättfärdigt stora föräldraavdrag. Det var syftet med Stärkt rätt till personlig assistans och att det infördes ett schabloniserat föräldraavdrag.

Nu ser vi dock att vissa delar av myndighetsutövningen har gjort en tolkning som vi inte tycker är förenlig med lagen. Ska vi då bara ta bort den och gå tillbaka till det vi hade tidigare? Vad säger vi då till de föräldrar som sökte men fick 3 timmar och 40 minuter mindre per dag än de hade ansökt om? Det är den problematiken vi försöker lösa med den här lagen.

Det är mycket möjligt att vi behöver se över nivåerna på föräldraavdraget i förordningen. Men innan vi fattar det beslutet vill jag se bredden av åtgärder. Jag vill nämligen inte att vi går tillbaka till att man inte får den assistans som man har rätt till på grund av att det görs alldeles för stora föräldraavdrag, vilket var fallet tidigare.

Den frågan tycker jag också att ni som har lagt fram förslag om att nolla förordningen behöver svara på. Vilka konsekvenser får det för dem som har fått mer assistans i och med Stärkt rätt till personlig assistans?