Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att privata ekonomiska intressen inte ska avgöra elevers utbildningsmöjligheter och framtid. Linus Sköld har även frågat mig om jag bedömer att det är systemhotande att en så stor del av det svenska skolsystemet kan säljas och få ny inriktning inom bara några månaders tidsrymd och, om ja, hur regeringen avser att agera för att komma till rätta med detta.

Det finns problem med de nuvarande reglerna för fristående skolor. Vi ska bekämpa oseriösa och olämpliga aktörer. Det ska inte vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare eller att inte ge eleverna den undervisningstid de har rätt till. Därför gav regeringen i juni 2023 tilläggsdirektiv till Utredningen om vinst i skolan, som är en viktig pusselbit i en större omläggning av friskolepolitiken. Direktiven innebär att utredaren ska föreslå vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning i skolor där det finns problem som behöver åtgärdas. Vinstutdelningsförbud eller vinstutdelningsbegränsning kan exempelvis gälla om en skola eller förskola håller för låg kvalitet eller om den tar emot statsbidrag som avser att åtgärda kvalitetsbrister eller annars höja kvaliteten i verksamheten.

Det är ett svar från politiken på alla de fall där oseriösa och olämpliga aktörers agerande gått ut över elevernas rätt till en bra utbildning.

Utredningen har också i uppdrag att utreda skärpta krav på ägare och huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem. Utredningen ska leda till en breddad och fördjupad tillsyn och stärkta möjligheter för Statens skolinspektion och kommunerna att ingripa. Det ska inte finnas något utrymme för oseriösa och olämpliga aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Skolinspektionen har konstaterat att en relativt stor andel av de enskilda huvudmännen har en känslig ekonomisk situation. Bufferten i form av eget kapital och likvida medel är i många fall mycket liten eller obefintlig, vilket enligt myndigheten innebär en risk för kvalitetsproblem och nedläggningar. Utredaren ska därför föreslå tydligare bestämmelser om att en enskild huvudman ska ha en så stabil ekonomi att risken är liten för att den enskilde hamnar på obestånd och kanske går i konkurs. Det ska inte räcka med att ha en budget i balans. Regelverket bör garantera att den som startar eller förvärvar en fristående förskola, en fristående skola eller ett fristående fritidshem inte bara har tillräcklig ekonomisk styrka för att bedriva verksamheten långsiktigt utan också har för avsikt att driva verksamheten under en följd av år och har kapaciteten att göra det.

En annan viktig pusselbit i regeringens omläggning av friskolepolitiken är finansieringssystemet. Skolpengen är till för att finansiera elevernas utbildning. I dag finns det omotiverade skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter till skolan, och det finns ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas. Det är inte rimligt att enskilda huvudmän tilldelas resurser för kostnader som de inte har. Därför har regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska föreslå ett helt nytt system för hur resurser till fristående skolor ska beräknas.