Fru talman! Jag börjar i den ände där ledamoten Ling slutade, det vill säga lagen om utlandsspioneri som antogs för drygt ett år sedan. Den lagstiftningen är ju ett exempel på att en lag införs med en mycket tydlig skrivning om att den inte är till för att påverka journalisters arbete och deras rätt att kunna utföra det. Lagen är inte menad att träffa journalister, och det har både regeringen och riksdagen varit tydliga med i framskrivningen av lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därmed är min bild också att lagstiftningen ska fungera utan att vara begränsande för medierna. Medierna behövs nämligen. De behöver vara en fri och oberoende kraft för att ett demokratiskt samhälle ska fungera.

Yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Den fria åsiktsbildningen är en av hörnstenarna i demokratin. Det är därför jag har sagt att yttrandefriheten på goda grunder är långtgående. Den skyddar inte bara åsikter som är behagliga och önskvärda utan också, och kanske främst, åsikter som kan väcka indignation, anstöt och ifrågasättande. Det ska den kunna göra. Det ska vi kunna tåla i ett öppet samhälle. Men vi måste också kunna acceptera att yttrandefriheten har gränser.

Som jag har sagt kommer jag alltid att stå upp för att värna yttrandefriheten. I det ingår dock också att vi måste kunna ha en öppen diskussion om vad yttrandefriheten innebär och vilka målkonflikter som finns. Jag välkomnar en sådan diskussion.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.