Fru talman! Självklart finns det målkonflikter. Självklart finns det gränser för yttrandefriheten - vi har hets mot folkgrupp, förtal, hot och så vidare. Min poäng, fru talman, är att vi ska vara oerhört varsamma med de inskränkningar vi gör av yttrandefriheten. Vi ska också stanna upp ibland och se om de inskränkningar vi har gjort fortfarande är sådana vi vill ha och inte bara tumma på detta och gå vidare till nästa inskränkning.

Nu har vi ett förslag, som har varit föremål för en utredning, om att förneka att Förintelsen och andra erkända folkmord har ägt rum. Det fanns en enighet i utredningen. Regeringen har skickat förslaget till Lagrådet, och det kommer att komma en proposition, antar jag. Då får vi ta ställning till om det är ytterligare ett exempel eller ifall det är något som vi ska fundera på. Det är ju något som riksdagen kommer att få ta ställning till så småningom. Att vi har gjort inskränkningar är dock inte i sig ett argument för att göra ytterligare inskränkningar, utan vi måste vara oerhört varsamma när vi gör det.

Fru talman! En annan lagstiftning som ses över i en utredning - den är dock på Justitiedepartementet; jag är medveten om det - är ordningslagen, där polisen eventuellt ska få möjlighet att säga nej i tillståndsgivningen till manifestationer om de hotar landets säkerhet. Det verkar inte som att det finns en majoritet i kammaren för att göra en sådan förändring, fru talman, men det får man naturligtvis se framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det finns skäl att diskutera även en sådan fråga, även om den är under utredning. Skulle man göra en sådan förändring skulle det få till konsekvens att främmande makt och andra regimer, andra länders regeringar, skulle kunna använda det som ett påtryckningsmedel. Så länge vi har ett system där medier, medborgare och andra kan göra yttringar inom den grundlagsfästa yttrandefriheten utan politisk inblandning eller myndighetsinblandning kan man hänvisa till det, men om man inför en mekanism där polisen kan säga nej kan man inte längre säga att detta har vi ingen rådighet över. Det kommer att skapa ett ökat tryck från utlandet, och då kan fler farliga situationer uppstå, eller situationer där Sverige och den svenska regeringen pressas att strypa det fria ordet och att säga nej till manifestationer. Det är en farlig utveckling, fru talman.

Jag fick svar på frågan om kultur- och demokratiministern är beredd att ta tillbaka uttalandet. Det är hon inte; det var tydligt. Jag tycker dock inte att jag fick tillräckligt svar på vad innebörden faktiskt var. Är det faktum att det finns en omvärld som pressar Sverige i sig ett argument för att vi ska förändra oss? Ska vi göra förändringar i vår yttrandefrihetslagstiftning för att gå andra länder till mötes? Jag tycker verkligen inte det. Om det var så kultur- och demokratiministern menade blir jag faktiskt orolig, fru talman.