Fru talman! Jag tackar interpellanten för en otroligt viktig interpellation. Jag tackar också kulturministern för att vi har möjlighet att ha denna diskussion.
Interpellanten ställde interpellationen till en annan minister. Det ligger i frågans svårighet vem som äger frågan. Interpellationen hade kunnat ställas till socialministern, till justitieministern eller till kulturministern, där den landade. Detta är en fråga som griper över så många områden, vilket också gör den extremt svår. Men det betyder inte att vi får backa. Detta är nämligen en av vår tids största hälsofrågor - hälsoproblem, skulle jag vilja säga.
Vi är nog relativt eniga om att våldsam pornografi är skadlig för vårt uppväxande släkte. Den skapar stora problem i synen på kärlek och relationer och när det gäller att faktiskt ha ett fungerande sexliv. Den är till och med beroendeframkallande. Man diskuterar i olika regioner huruvida detta ska vara en definierad beroendesjukdom eller inte och att man faktiskt ska kunna få stöd för detta, precis som för spelmissbruk och annat.
Regeringen hänvisar till radio- och tv-lagen. Det är egentligen det enda svar som man får. Detta är ingen ny fråga. Ledamöter från alla partier, skulle jag vilja säga, har motionerat om denna fråga i många år. Den hamnar alltid i konstitutionsutskottet därför att den rör yttrandefrihetslagstiftningen och tryckfrihetslagstiftningen, vilket gör det extremt svårt. Vi ser också i svaret att det hänvisas till radio- och tv-lagen.
Men vi måste ha klart för oss att om internet uppfunnits i dag hade det naturligtvis följt med restriktioner, för det är inte meningen att den våldsamma pornografin ska vara så tillgänglig som den är i dag.
Det är intressant att kulturministern nämner det som interpellanten sa om direktivet. Det nämns i svaret att mycket stora plattformsföretag har ett särskilt ansvar. Jag ser fram emot att kulturministern kan utveckla detta lite grann. Vilka stora plattformsföretag handlar det om, hur stora och på vilket sätt? De kan till exempel genomföra ålders- eller föräldrakontroll, vilket är väldigt positivt. Jag blev faktiskt väldigt glad när jag läste det. Om det är någonting som vi har diskuterat så är det till exempel åldersverifiering. Men vi möts ständigt av att det inte går, att det inte är tekniskt möjligt och så vidare, trots att vi vet att många länder försöker med sådan lagstiftning. Jag inser att det är svårt. Men det betyder inte att vi ska sluta att försöka att komma åt detta problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill gärna höra vilka krav som regeringen är beredd att ställa på marknaden. Det bästa vore naturligtvis om det vore självreglering, men det är det inte. Och vi kan inte låta marknaden ta sitt ansvar hur länge som helst om den faktiskt inte gör det. Är det en möjlighet att ställa krav på internetleverantörerna, de stora bolag som faktiskt tillhandahåller detta, och att de kanske lägger på ett filter - opt-in, opt-out - och att man när man köper eller använder program aktivt får ta bort filtren i stället för tvärtom som det är i dag?
Vi måste komma ihåg att integritet självklart är viktigt. Men integritet för vem? Är det för de vuxna som tittar? Är det för barnen som inte mår bra? Eller är det för de barn och kvinnor som ofta utsätts och som är offer i denna produktion?