Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Låt mig inleda med bakgrunden till att detta lagförslag presenterades.

På många marknader i dag är kränkningar av mänskliga rättigheter, skador på miljö och klimat och ett svagt arbetsrättsligt skydd vanligt förekommande. Det finns alldeles för många människor som arbetar under livsfarliga förhållanden, som tvingas till barnarbete och som får utstå hot och trakasserier för att de väljer att organisera sig fackligt. Därför har stora delar av näringslivet, civilsamhället och fackföreningsrörelsen krävt en tydlig lagstiftning om företagens ansvar. Frivilliga riktlinjer har visat sig vara otillräckliga. Och tydliga spelregler har efterfrågats, inte minst av de svenska företagen.

Statsrådet har själv konstaterat att näringslivet spelar en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling och att svenska företag ligger i framkant. Men i dag tvingas de att konkurrera på orättvisa villkor med företag som inte gör samma prioriteringar. De vill se ett gemensamt regelverk som säkerställer att det inte ska vara en konkurrensfördel att undgå ansvar för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Att ha harmoniserade regler på detta område i stället för ett lapptäcke av nationella regler bidrar till konkurrensneutralitet och rättssäkerhet för företagen.

Fru talman! Det är mot denna bakgrund som EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till direktiv om vad som kallas tillbörlig aktsamhet. Precis som statsrådet nämnde kom man fram till en politisk överenskommelse i mitten av december förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu verkar dock hela direktivet hänga på en skör tråd. Den svenska regeringen ser ut att backa ur uppgörelsen i sista stund, och Sverige är det enda EU-land som uttryckligen har aviserat att det tänker rösta nej till lagförslaget. Det är en hållning som försämrar svensk konkurrenskraft, som äventyrar svenska jobb och som försämrar skyddet för arbetstagares rättigheter. Det är dessutom en hållning som inte har förankrats i riksdagen.

Fru talman! Vi socialdemokrater är överens om att direktivet inte ska medföra oproportionerliga kostnader eller administrativa bördor för företagen. Vi är däremot inte överens om att direktivet ska bli så tandlöst som möjligt, och vi är definitivt inte överens om att Sverige ska medverka till att fälla hela direktivet.

I nuläget fortsätter regeringen att blockera lagförslaget samtidigt som Europaparlamentsvalet i juni börjar närma sig. Att skjuta upp beslutet till efter valet innebär en stor risk för att det kommer att dröja flera år innan vi får en lagstiftning på plats. I värsta fall blir det ingen ny lagstiftning om företagsansvar, vilket vore djupt beklagligt.

Fru talman! Det belgiska ordförandeskapet har i samråd med parlamentet arbetat om förslaget för att kunna samla en majoritet av EU-länderna. Medlemsländerna skulle ta ställning till det nya, omarbetade förslaget i fredags, men omröstningen blev uppskjuten. Nu väntar en ny omröstning. Det blir troligen den sista chansen att få till stånd denna lagstiftning före parlamentsvalet. Därför hoppas jag att statsrådet Ebba Busch kan ge oss ett tydligt besked i denna debatt: Kommer Sverige att rösta för det nya omarbetade förslaget och se till att vi får denna EU-lagstiftning på plats?