Fru talman! Tack till ledamöterna för engagemanget i frågan! Jag ska försöka svara på några av frågorna från ledamöterna. Låt mig börja med den första, som handlar om effekterna och om hur mycket pengar som har betalats ut till bostäder som ändå skulle ha byggts. Enligt en utvärdering av investeringsstödet som Tyréns gjorde åt Hyresgästföreningen - jag tror att det är den utvärdering som Leif Nysmed hänvisar till - skulle omkring fyra av tio bostäder ha byggts även utan stödet, vilket innebär att cirka 10 miljarder kronor av det som betalats ut har gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. Det kan knappast sägas vara särskilt välanvända skattepengar.

Man kan förstås relativisera detta. Det tycker jag att vi har sett prov på här i kammaren i eftermiddag, men man behöver sätta de 10 miljarderna i ett sammanhang. Det är inte lite pengar. Reformutrymmet i budgetpropositionen för 2024 är 40 miljarder kronor. Det är pengar som behöver gå till välfärden, till skolan och till vården. De behöver gå till att bygga ut försvaret och rättsväsendet. Det finns många andra behov att tillgodose i stället för att strössla pengar på bostäder som ändå skulle ha byggts, fru talman.

När det gäller frågan om ränteavdragen menar jag att Leif Nysmed jämför äpplen med päron. Jag är inte emot ränteavdragen.

När det gäller detta med efterfrågan kontra behov, som Leif Nysmed och Markus Kallifatides är inne på, vet jag inte om jag ska tolka det som att de förespråkar något som skulle likna planekonomi. Självklart är efterfrågan viktig. Det handlar om att fler ska kunna efterfråga en bostad. En mycket stor del av förklaringen till nedgången på bostadsmarknaden just nu är att efterfrågan viker så kraftigt att personer inte har råd att efterfråga en bostad och att de som har råd ändå avvaktar till följd av den osäkra tid som vi lever i.

Här vidtar regeringen flera åtgärder. Vi har tillsatt en utredning som ser över de makrobaserade tillsynsåtgärderna vad gäller det skärpta amorteringskravet och bolånetaket. Vi har tillsatt en utredning som tittar på hyrköpsmodeller, där det finns framgångsrika exempel från andra länder. Där kan man köpa halva bostaden och så att säga betala av den andra halvan. Det sänker förstås kravet på kapitalinsats vid första köptillfället och gör det möjligt för fler att efterfråga en bostad. Vi har tillsatt en utredning om ägarlägenheter.

Det handlar också om det breda arbetet med att korta ledtider. Vi har blivit smärtsamt påminda om att tid är pengar, och pengar är inte gratis. Att minska ledtiderna sänker också kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta står inte i motsats till arbetet med behoven av bostäder. Regeringen har remitterat en promemoria för att skapa bättre förutsättningar på bostadsmarknaden. Bland annat föreslås ett antal förtydliganden i lagen om kommuners bostadsförsörjningsansvar.

I promemorian föreslås att det ska bli obligatoriskt för kommuner att under vissa förutsättningar tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Syftet är att underlätta för barnfamiljer som saknar egen bostad att få tillträde till en sådan. Vidare föreslås även att kommunala bostadsförmedlingar ska få förmedla bostäder som reserverats utifrån olika behov och erbjuda förturer utan att det påverkar möjligheten att ta ut köavgift av de sökande. Det bygger på en utredning som den förra regeringen presenterade och som den här regeringen nu har remitterat.