Herr talman! Vi debatterar nu konstitutionsutskottets betänkande nummer 15 Kommunala och regionala frågor.

Kommunala och regionala frågor är ett ganska brett begrepp som rymmer ganska mycket. Frågor som rör kommuners och regioners verksamheter finns med, även i förslag från den allmänna motionstiden, alla med sina perspektiv på saker som kan förändras och förbättras. Det innebär inte att jag eller mitt parti instämmer i alla förslag som finns och säger att det är rätt väg. Men jag har full respekt för de förslag som andra lägger fram och deras vilja att lyfta fram dessa. Det är en demokrati vi lever i. En del av dessa förslag hamnar i finansutskottet, andra i konstitutionsutskottet, och det är de senare som debatteras i dag. Att det skiljer sig åt lite var förslagen hamnar beror på hur de är skrivna och vilken påverkan de främst skulle ha ute i samhället för de enskilda medborgarna, företag eller kommuner och regioner.

Det som förslagen till stor del har gemensamt är att de i större eller mindre utsträckning skulle ha ekonomisk påverkan ute i kommuner och regioner. Det kanske inte är helt tydligt, men börjar man titta närmare ser man en viss ekonomisk påverkan i förslagen. Med det säger jag inte att det måste vara en kostnadsdrivande effekt; det är klart att man med ett förslag även kan ha en ambition att minska kostnaderna på sikt för en kommun eller region med en reform eller förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Det är ju alltid lite speciellt när vi debatterar frågor som dessa, särskilt när det gäller just ekonomi. Vi har i många fall, men inte alla, i grunden liknande tankar om hur kommunal och regional verksamhet ska bedrivas. Vi vill till exempel alla ha bra skolor, bra äldreomsorg och en bra hälso och sjukvård. Men därinom finns olika bilder av vad som är bra och vad som är mindre bra, av om resurserna är tillräckliga eller otillräckliga och av om de resurser vi har används rätt eller fel. Det kommer alltid att diskuteras om vi valde rätt väg förut, om vi gör det nu och om vi gör det för framtiden.

Herr talman! Intäkter och kostnader, politik och prioriteringar - det är grundläggande delar för hur en kommun eller region kan styras. Därinom ryms otroligt mycket arbete, planering, strukturer och dokument. Men ytterst är det politiken som ber väljarna om ansvar. Sedan får man ansvaret och ska därigenom förverkliga sin politik, vilket vi försöker göra ute i kommuner och regioner och här i riksdagen med de politiska förslag vi lägger fram som rör just deras arbete. Alla har en bild av vad som behöver prioriteras och vad som behöver förändras och bli bättre för att kommuner och regioner ska få goda förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.

Medan vi här i konstitutionsutskottet kanske främst har förslag som gäller strukturer för hur vi ska göra arbetet, delvis med kommunallagen som grund, har finansutskottets debatt nyligen pekat åt det ekonomiska hållet: Med vilka medel, skatter och avgifter kan vi styra verksamheten? Det är två debatter som hör ihop men har lite olika perspektiv.

Herr talman! Som förtroendevald med erfarenhet från kommunfullmäktige, regionfullmäktige och nu riksdagen har jag hunnit samla på mig en hel del erfarenheter av och uppfattningar om styrningen av kommunala och regionala verksamheter, oavsett om det rör den ekonomiska eller den strukturella biten. Jag är såklart inte ensam om det. Precis som jag själv har fångat upp saker jag vill förändra har andra med liknande erfarenhet gjort det. Det kan gälla små detaljer i kommunallagen eller stora lagparagrafer. Det kan gälla medborgarnas insyn i processer gällande förtroendevalda eller hur förtroendevalda exempelvis får bättre insyn i den kommunala verksamheten för att alla förtroendevalda bättre ska kunna ta ansvar för sina väljares röster och göra ett gott politiskt arbete. Det är viktiga delar som jag instämmer i. I slutändan handlar det om att visa att väljarnas röster och deltagande i det demokratiska arbetet faktiskt var någonting värda. Det är något vi bland annat gör här i riksdagen.

Herr talman! Jag tror att alla vi här i kammaren är otroligt tacksamma för det stöd vi har fått av Sveriges medborgare och för att just våra partier och vi personligen har fått ett ansvar att kunna driva de förslag vi vill och som väljarna gett oss stöd för att driva. Som jag nämnde tidigare har vi olika uppfattning i många frågor, om vägen dit och vad som gör Sverige bättre.

Kommunala och regionala frågor

För att nämna ett exempel har Sverigedemokraterna länge drivit frågor kopplade till migration, där vi står för en restriktiv hållning. På samma sätt har även andra partier drivit frågan om migration, men då för att vi ska få mer migration. Även om vi arbetar med samma frågor så har vi olika ingångar.

Jag är stolt över Sverigedemokraternas linje att vi ska ha en restriktiv migration och skärpta regler för att en person ska kunna få svenskt medborgarskap. Även sådana förslag skulle få en påverkan i våra kommuner och regioner såväl strukturellt som ekonomiskt. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, konstaterade redan i slutet av 2023 att mindre migration till Sverige skulle innebära lägre kostnader för våra kommuner och regioner på sikt.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och tacka för ordet.

I detta anförande instämde Lars Andersson och Victoria Tiblom (båda SD).

(forts. § 11)