Fru talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 5.

Som många gånger tidigare sagts har vi all anledning att känna oss stolta över det studiestödssystem vi har i vårt land. Det ger den begåvade tjejen eller killen möjlighet att studera vidare oavsett social bakgrund. Det ger den ensamstående föräldern möjlighet att mitt i livet göra en karriärväxling.

Det råder bred enighet bland riksdagspartierna om att värna vårt svenska, generösa studiesystem. Visst kan vi ha olika åsikter om detaljerna; det har denna debatt visat. Vissa delar behöver bli generösare, andra delar behöver stramas åt.

Fru talman! För en långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling i hela Sverige behöver alla delar av landet bidra och ha möjlighet att bidra. En sådan utveckling är beroende av att människor kan bo och leva på Sveriges landsbygd samt att företag kan verka där. Sveriges tillväxt och utveckling är beroende av de värden som finns och produceras på landsbygden. Vår svenska landsbygd bidrar med energiförsörjning, råvaror och livsmedelsförsörjning - något som är än viktigare i dessa oroliga tider.

Fru talman! Eftergymnasial utbildning blir allt viktigare i samhället. Behovet av kompetens är stort, liksom efterfrågan, och kommer sannolikt att öka framöver. Kompetensförsörjningen inom såväl offentlig som privat sektor är en av de största utmaningarna för många mindre landsbygdskommuner. På vissa platser är detta redan i dag i allra högsta grad en reell utmaning, särskilt vad gäller de välfärdstjänster som kommun och landsting ansvarar för.

Enligt gällande rätt finns inga möjligheter i dag att få studielån avskrivna för personer som tar arbete i någon särskild del av landet eller utbildar sig till ett visst yrke. Detta vill Sverigedemokraterna ändra på.

En tidigare regering behandlade frågan om nedskrivning av studielån i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder - för ett Sverige som håller ihop. I oktober 2019 gav dåvarande regering Tillväxtverket i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att underlätta kompetensförsörjningen på landsbygden. Syftet med uppdraget var att underlätta för företag och offentliga arbetsgivare att rekrytera rätt kompetens och därigenom bidra till en livskraftig landsbygd.

I Tillväxtverkets redovisning av uppdraget i mars 2020 föreslog myndigheten en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen kring kompetensförsörjning på Sveriges landsbygd, däribland avskrivning av studielån för dem som bor och arbetar i just dessa kommunområden som ett sätt att stimulera ökad inflyttning. Några förslag på avskrivningar kom inte från tidigare regeringar. Detta beklagar vi.

Fru talman! En välfärdsstats främsta pelare är att kunna ge sina medborgare en god och tillgänglig vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården. Detta är vi alla medvetna om. På landsbygden eller i glesbygd är det ofta svårare att rekrytera läkare och sjuksköterskor, vilket underminerar inte bara vårdens kvalitet utan även patientsäkerheten.

Att locka till exempel läkare till landsbygden är inte bara en utmaning för Sverige utan för hela världen, åtminstone den västliga delen. I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare kan förbinda sig att arbeta ett antal år varefter de som bonus får sina studieskulder reducerade på ett eller annat sätt. Vi Sverigedemokrater anser att det systemet är intressant och bör utredas för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på sjuksköterskor för att de ska vilja söka sig till orter och platser som inte är lika attraktiva just i dag.

Fru talman! Som nämnts tidigare råder en stor enighet om grunderna för vårt svenska generösa studiestödssystem. Dock har fokus länge legat på att ha särlösningar för olika typer av socioekonomiska samhällsgrupper, om jag uttrycker det så. Kanske är det rent av dags att i stället fokusera på fler särlösningar som prioriterar den svenska landsbygden och dess befolkning.

(Applåder)