Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag självklart står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar endast bifall till reservation 1.

Det svenska studiestödet är en fantastisk frihetsreform som i årtionden har gjort det möjligt att studera vidare på den nivå som den sökande befinner sig på - oavsett om det handlar om att komplettera sina gymnasiebetyg, att läsa vidare till ett nytt yrke via yrkesvux eller yrkeshögskola eller att läsa en utbildning på universitet och högskola.

Men det börjar långt mycket tidigare än så, då elever börjar gymnasiet, lämnar barnbidraget och i stället får studiehjälp. Det ger människor möjlighet att växa som individer och möjlighet att utbilda sig genom större delen av sitt liv.

En liten men viktig del inom studiestödet, som behandlas i betänkandet, är det så kallade körkortslånet. I och med budgetpropositionen för 2024 försvann möjligheten för ungdomar och arbetslösa att via CSN-lån klara sitt körkort. Körkortslånet har varit en viktig frihetsreform för de drygt 18 000 individer som har lyckats ta sitt körkort genom möjligheten att låna via CSN.

I den rapport som CSN publicerade i höstas visades att körkortslånet var otroligt viktigt för många av dem som sökte stödet och som därefter lyckades få ett jobb. För åtta av tio av dem som lyckades få ett arbete var det avgörande att de hade körkort. Det var just detta som var anledningen till att de fick jobb.

När nu arbetslösheten stiger och förväntas stiga ytterligare borde regeringen fokusera på att lägga fram förslag efter förslag som möjliggör att fler kommer i arbete. I stället väljer regeringen att ta bort möjligheten till något så avgörande som att ta körkort. Det är något som vi socialdemokrater anser är kontraproduktivt, och vi vill att möjligheten till körkortslån återinförs.

Fru talman! Det senaste tillskottet i det svenska studiestödssystemet är omställningsstudiestödet. Det infördes med en första ansökningsomgång redan hösten 2022 men har fått en tuff start när det gäller antalet som har fått ta del av stödet. I dagsläget har drygt 60 000 personer sökt stödet. Det är långt över de prognoser som gjorts. Det har kommit in nära 75 000 ansökningar. Dessvärre har bara drygt 8 000 personer fått sina ansökningar beviljade.

60 000 personer i vårt land har alltså vågat ta steget för sig själv och sin omgivning för att stärka sin ställning på den framtida arbetsmarknaden genom utbildning via omställningsstudiestödet.

Tyvärr har genomförandet inte gått smärtfritt, om jag ska uttrycka mig milt. Personer som sökte i den första ansökningsomgången, för över ett år sedan, väntar fortfarande på besked om de ens är berättigade till stöd eller inte. De skulle ha påbörjat sin utbildning i januari 2023, alltså för ungefär 14 månader sedan. Men detta är i sig inte konstigt eftersom den genomsnittliga handläggningstiden under 2023 var 170 dagar.

Vi socialdemokrater har under hela det senaste året drivit på och försökt agera konstruktivt för att CSN, den myndighet som administrerar stödet, ska få de pengar som behövs. Men tyvärr har SD-regeringen dragit benen efter sig under hela sin regeringsperiod och har inte tillskjutit de medel som CSN och parterna har efterfrågat i budget efter budget. Tänk om alla de handläggare som nu är på plats hade varit på plats redan förra sommaren. Då hade den genomsnittliga handläggningstiden inte varit 170 dagar.

Det senaste beviset på att regeringen drar benen efter sig gäller de regelförenklingar som många av högerns företrädare pratat så varmt om det senaste året. Man har sagt att de kommer att lösa större delen av handläggningsproblematiken. CSN och parterna vill ha ikraftträdandet så tidigt det bara går. De har föreslagit sommaren, men regeringen väljer att dra ut på det ytterligare, vilket vi hörde i replikskiftet tidigare.

Det innebär att ännu fler ansökningsomgångar kan komma att påverkas och riskerar att dra ut på tiden. Pengar som hade kunnat betalas ut till studerande som inget hellre vill än att börja studera kommer inte att betalas ut. Om viljan hade funnits hade man nu möjlighet att visa att frågan har högsta prioritet. Det är tydligt att så inte är fallet.

Det är dags för SD-regeringen att börja lyssna på Socialdemokraterna och ge CSN de pengar som de behöver, utse en samordnare, ge uppdrag till fler myndigheter, se till att agera proaktivt i stället för reaktivt och se till att fortsätta samla det breda stöd i denna kammare som denna reform förtjänar. Viljan finns för att det här stödet ska bli så bra som möjligt. Det är nu dags att agera därefter.

(Applåder)