Fru talman! Jag blir upprörd av att sitta och lyssna på verklighetsfrånvända, hatiska politiker. Jag ska hålla mitt anförande och hoppas att man tar replik.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets motivreservation i betänkandet.

Sverige befinner sig i en kris, en omfattande bostadspolitisk kris som den nuvarande SD-regeringen saknar politisk vilja och kompetens att lösa. Det är inte bara Vänsterpartiet som kritiserar regeringens obefintliga bostadspolitik och oförmåga att inse allvaret i dagens situation. I princip alla samhällsaktörer har höjt rösten.

Även i år fortsätter hyrorna att rusa i höjden, även i år fortsätter antalet vräkningar av barnfamiljer att öka och även i år fortsätter pensionärer som har jobbat hela livet att få allt svårare att betala mat och hyra.

Det är fortfarande 180 kommuner som uppger att de har underskott på bostäder. Och enligt siffror från SCB:s senaste konsumentprisindex var kostnad för boende den kostnad som ökade mest i genomsnitt förra året. Räknat på årsmedel steg priserna för boende med hela 12,2 procent under 2023. Kaoset på bostadsmarknaden fortsätter med andra ord, och regeringens passivitet likaså.

Från regeringen hör vi samma gnatande om att bygga småhus och samma tjat om att fler människor ska hyra bostad på en andrahandsmarknad med absurda hyror. I framför allt storstäderna är ungdomar och andra hänvisade till denna andrahandsmarknad. Och i Norrland riskerar samhällets gröna omställning att stoppas eftersom det saknas bostäder. Detta är resultatet av regeringens passiva inställning till bostadspolitik.

Fru talman! I det betänkande som vi nu diskuterar kan man läsa att byggtakten minskade med 55 procent förra året jämfört med året innan. Minskningen förväntas dessutom öka ytterligare under 2024, så att antalet påbörjade bostäder blir cirka 19 500. Det kan jämföras med de 67 000 bostäder som i själva verket skulle behöva tillkomma, enligt Boverket.

Viktiga skäl till det kraftiga fallet i bostadsbyggandet är försvagad köpkraft hos hushållen samt svårigheter med finansiering av nyproduktion. En regering kan inte ordna allt i samhället, men detta är saker som en regering skulle kunna påverka genom en aktiv politik, om man vill. Men viljan, eller möjligen kunskapen, verkar saknas, trots att alla tänkbara samhällsaktörer tycks vara överens.

Svenskt Näringsliv, LO, Byggnads och Stockholms Handelskammare är några av de många som undrar vart den politiska handlingskraften har tagit vägen. De sistnämnda presenterade häromveckan en rapport där man menar att byggkrisen kan komma att kosta 1 000 miljarder kronor fram till år 2030. Jag citerar Stockholms Handelskammares vice vd: "Det går inte att understryka nog att det är tid för politisk handlingskraft."

Tankarna går tillbaka till 90-talskrisen. Då lämnade stora delar av byggbranschens arbetskraft yrket, vilket ledde till en utdragen kris. Det är en kris som till exempel Byggnads menar att vi i viss mån lider av än i dag. Nu händer samma sak igen. När byggbranschen slås ut sprider det sig nämligen till andra närliggande branscher. Det drabbar sysselsättningen och kompetensen i hela landet.

Men mitt i allt detta meddelar regeringen att inga fler åtgärder behövs för att få igång byggandet. Man har inte gjort någonting, men man menar ändå att det är tillräckligt. Ingen mer än regeringen själv anser att regelförenklingar, fortsatta utförsäljningar av de få billiga hyresrätter som finns och större vinster för den villa- eller bostadsrättsägare som vill hyra ut sin bostad i andra hand kan lösa dagens kris. Det är helt enkelt oseriöst.

Inte någonstans i dagens betänkande eller i höstens budget framgår det hur regeringen avser att hjälpa till att få fram fler billiga bostäder eller hur man avser att stävja arbetslösheten i byggbranschen, utöver det dyra, orättvisa och ineffektiva rotavdraget, som man tycks tro ska kunna lösa alla problem.

Efter ett par år vid makten är det nu tydligt att regeringens ointresse för vanliga människors situation är väl cementerad. Förståelsen för landets hyresgäster, byggarbetare, hemlösa och fattigpensionärer är noll och obefintlig. Det råder en total oförmåga att förstå hur svårt det är för många människor i dagens Sverige att få pengarna att räcka till det mest basala. Det finns inget mer att dra ned på när hyran återigen höjs med 5 eller 15 procent. Allt fler människor har helt enkelt inte tillräckligt med pengar och allt fler i byggbranschen saknar arbete.

Fru talman! Om många är överens om att regeringen inte gör tillräckligt är lika många överens om att det finns sätt att komma närmare en lösning. Det går att sätta in insatser för att minska bostadsbristen och samtidigt skapa jobb i byggsektorn. Det är en vinn-vinnsituation.

Här kommer några exempel som aktörer i branschen efterlyst. Högt på mångas önskelista står en blocköverskridande överenskommelse om införandet av ett nytt, utökat och långsiktigt investeringsstöd för byggande av hyresrätter.

Byggnads och GS-facket pekar ut de stora möjligheterna med att utveckla ett mer cirkulärt byggande med mindre avfall och mer återvunnet material. Sverige skulle kunna bli ledande på hållbart byggande och samtidigt skapa fler jobb.

Ge länsstyrelserna ett större ansvar för att stimulera byggandet genom att peka ut områden för bostadsbyggande! Ställ högre krav på kommuner att frigöra byggklar mark! Kommunernas ansvar i det lagstadgade bostadsförsörjningsansvaret måste förtydligas.

Ge kommunerna ekonomiska incitament att bygga mer utifrån faktiska behov, och inför vite för dem som inte bygger enligt angivna mål!

Öka antalet utbildningsplatser med krav på lärlingsplatser inom byggsektorn så att viktig kompetens kan leva kvar även efter krisen!

Det är några av de förslag som regeringen väljer att inte bry sig om i sin iver att sitta still i båten och se på när krisen fördjupas ytterligare. Vänsterpartiet ställer sig bakom alla dessa förslag.

Fru talman! Den gröna omställningen av samhället är ett måste. Bostäder och lokaler står för runt en tredjedel av landets energianvändning. Byggsektorn står för 35 procent av allt avfall inom EU, och i Sverige står sektorn för över 20 procent av koldioxidutsläppen. Ekvationen är inte så svår. Lägre energianvändning innebär lägre miljöpåverkan. Mer återvinning främjar det hållbara samhället.

Bygg- och bostadssektorn är helt enkelt en väldigt viktig pusselbit om den gröna omställningen ska bli verklighet. EU försöker ta tag i frågan bland annat genom direktivet om byggnaders energiprestanda, men medlemsländerna får själva välja vilka styrmedel och åtgärder som ska användas för att uppnå de överenskomna nivåerna. Sveriges regering valde självklart att omgående när man tillträdde avveckla det tidigare energieffektiviseringsstödet som skulle förbättra energiprestandan i befintliga flerbostadshus. Man avvecklade det och ersatte det med i princip ingenting.

I dagsläget finns förvisso ett energieffektiviseringsbidrag som infördes förra året men som enbart - inte så förvånande, kanske - riktar sig till ägare av småhus. Det behövs betydligt mer än så. Om vi ska få till en ordentlig grön omställning måste även staten våga investera ekonomiskt.

Fru talman! Vänsterpartiet har många bra och viktiga förslag som kan bidra till en ny bostadspolitik där staten tar sin roll på allvar och där orden att bostaden är en social rättighet betyder något på riktigt. Det handlar om en bostadspolitik som också satsar på den nödvändiga gröna omställningen.

Vi behöver en nationell strategi för att säkerställa allas rätt till en bostad till en överkomlig kostnad, och vi behöver en ny bostadsförsörjningslag som omfattar både stat och kommun.

Vi behöver en statlig bostadspolitik som vågar satsa på bostadsbyggandet och bidra även ekonomiskt, inte minst i dessa kristider.

Vi behöver en statlig bostadspolitik som förstår att det gröna samhällsbygget förutsätter både trygga och klimateffektiva bostäder i hela landet. En effektiv klimatomställning kräver att både nybyggnation och befintlig bebyggelse minskar sin klimatpåverkan. Då räcker det inte att staten bara satsar på ägare av småhus.

Vi behöver en statlig bostadspolitik som gör riktade investeringar mot ett ökat byggande i trä. Trots att Sverige är ett av världens mest skogstäta länder är det fortfarande bara 13 procent av flervåningshusen som byggs i trä. Om i stället hälften av alla flervåningshus byggdes i trä år 2025 skulle klimatpåverkan i byggskedet kunna minskas med så mycket som 40 procent per år.

Vi behöver en statlig bostadspolitik som satsar på reformer som ökar andelen återbrukat byggmaterial.

Vi behöver en statlig bostadspolitik som värnar barns rätt till bostad i stället för att som regeringen gör föreslå reformer som med hundraprocentig säkerhet kommer att leda till att ännu fler barn vräks.

Vänsterpartiet har en bostadspolitik som uppfyller allt detta.

Fru talman! Alla ska ha någonstans att bo, ett hem där man är trygg och får stanna kvar. Att alla har ett eget hem kommer för Vänsterpartiet alltid att vara viktigare än att några enstaka fler ska kunna köpa sig ett småhus.

Fokus för en statlig bostadspolitik måste vara att skapa bättre och mer rättvisa regelverk och villkor, som bättre återspeglar bostaden som en mänsklig rättighet. Fokus kan inte vara att de som äger sin bostad ska få ta del av en mängd bidrag medan resten får klara sig bäst de kan på en andrahandsmarknad där de som äger bostäder får styra och ställa och tjäna orimligt med pengar på de bostadslösas bekostnad.

När andra partier väljer att avveckla alla stöd till hyresmarknaden väljer Vänsterpartiet en annan väg. Finansiellt stöd från staten är nödvändigt om vi ska stoppa bostadskrisen med påföljande arbetslöshetskris.

När regeringen väljer en politik som enligt Klimatpolitiska rådet gör att Sverige för första gången på decennier kommer att öka utsläppen väljer Vänsterpartiet motsatt väg.

När regeringen inte levererar några reformer som hjälper mot den kris vi är mitt uppe i är Vänsterpartiet berett att göra det.

Fru talman! Efter några år i opposition till denna regering börjar min tro på att de ska genomföra reformer som kan öka bostadsbyggandet ärligt talat sina. Jag vill belysa detta, mitt något uppgivna uttalande, genom att avsluta med ett citat av vd:n på Trä- och möbelföretagen: "Det enda skarpa förslaget för att gynna nyproduktion som regeringen presenterat är 60 miljoner kronor till kommunerna för ökad småhusplanering. Det är en häpnadsväckande låg ambition inför en av de värsta byggkollapserna på 100 år."

Fru talman! Jag vill också passa på att säga: Befria Palestina!