Herr talman! De senaste åren har varit påfrestande för de svenska hushållen. Pandemin har följts av en stigande inflation och av kraftiga ränte- och hyreshöjningar. Rysslands orättfärdiga aggressionskrig mot Ukraina har också satt sina spår. Det gäller inte minst energimarknaden, där de svenska elpriserna har ökat via gaspriserna på kontinenten.

För att få tillvaron att gå ihop har många tvingats belåna sig. Kronofogden uppger i dag att svenskarnas sammanlagda skuld är högre än någonsin. De som drabbats hårdast av de ökade levnadskostnaderna och löper störst risk att få problem med skulder är pensionärer och de som har lägre inkomster och inte sällan underbetalda jobb.

Men även om risken är större inom dessa grupper är det inte uteslutande barnskötaren, undersköterskan, servitören eller städaren som hamnar hos kronofogden. Sjukdom, en uppslitande skilsmässa eller att plötsligt bli av med jobbet kan vara tillräckligt för att ens privatekonomi ska raseras oavsett var i samhället man befinner sig.

Herr talman! De svenska hushållens överskuldsättning är en tragedi, inte bara för de drabbade utan för samhället i stort. I förra veckan uppgav Kronofogdemyndigheten att antalet personer som dör skuldsatta ökar, och i dag lever vart tolfte barn i en familj med skulder hos kronofogden. Enligt Socialstyrelsen hör dessa barn, med de livsvillkor de har, till de sämst ställda i samhället. I fjol var så många som 674 barn med om en vräkning - detta trots att barnkonventionen är svensk lag och trots att vi har en nollvision för vräkningar av barnfamiljer.

För att motverka denna samhällskris och slå vakt om barnen vill Vänsterpartiet se en lagändring som gör det möjligt att justera normalbeloppen vid utmätning flera gånger under ett och samma år i tider av hög inflation. Vi vill också att en ordentlig barnkonsekvensanalys av dagens regelverk genomförs.

Jag yrkar därför bifall till reservation 3.