Herr talman! Vänsterpartiet anser att det ska råda ordning och reda vid offentlig upphandling. Arbetstagare som arbetar inom offentligt finansierade verksamheter som upphandlas ska garanteras sjysta löner och villkor. Skattemedel ska inte gå till företag som dumpar löner och arbetsvillkor.

I dag finns stora problem med hur offentlig upphandling tillämpas. Alltför ofta är lägsta pris vägledande, vilket leder till att oseriösa företag vinner upphandlingar genom att hålla priserna nere på bekostnad av en god arbetsmiljö och rimliga arbetsvillkor. De krav som ställs följs alltför sällan upp.

Herr talman! Efter valet 2014 slöt Vänsterpartiet en överenskommelse med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. En av punkterna handlade om att få bort social dumpning i offentlig upphandling. Den delen av överenskommelsen resulterade i propositionen Nytt regelverk om upphandling, som antogs av riksdagen med vissa ändringar. Beslutet innebär att de upphandlande myndigheterna vid upphandlingar över tröskelvärdet ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor, såsom krav på kollektivavtalsenliga villkor vad gäller lön, arbetstid och semester. Det var behövligt. Därmed garanteras arbetstagarna sjysta löner och villkor.

Nu är det dock hög tid att genomföra förslagen i denna proposition fullt ut. I propositionen föreslogs även att upphandlande myndigheter, utöver möjligheten att ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor vad gäller lön och semester, även skulle få ställa krav på försäkringar, pensioner och annan ledighet än semester. Den här delen av propositionen avslogs av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. Dessutom begränsades möjligheten att ställa krav på lön, arbetstid och semester till upphandlingar över tröskelvärdena, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av upphandlingarna. För en stor andel av upphandlingarna finns det således inte möjlighet att ställa sådana krav, vilket såklart skapar utrymme för underbudskonkurrens och social dumpning i samband med offentlig upphandling.

Herr talman! Ett problem som inte åtgärdats genom det nya regelverket är just de långa underentreprenörskedjor som flera av oss har pratat om här i dag och som ofta präglar offentligt upphandlade projekt, särskilt inom bygg- och anläggningsbranschen. Huvudentreprenörer tar ofta in flera led av underentreprenörer. Detta leder till långa kedjor, vilket såklart innebär brister i samordning och kontroll. Ju längre ned i kedjorna man kommer, desto sämre koll har man på arbetsmiljö och arbetsvillkor. Svartjobb, skattefusk och låglönekonkurrens är vanligt förekommande.

Vänsterpartiet anser att det som huvudregel ska ställas krav på att det finns max två led av underentreprenörer vid offentlig upphandling. Då skulle möjligheterna till samordning och kontroll stärkas.

Problemet med långa underentreprenörskedjor vid offentlig upphandling är akut och behöver åtgärdas nu. Det blev ytterst tydligt under 2023, då vi kunde konstatera att många av de tragiska arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång skedde på arbetsplatser med okontrollerbart många underentreprenörer.

Ett annat problem med den nuvarande upphandlingslagstiftningen är när en ny entreprenör tar över driften över en verksamhet som från början drevs av till exempel en kommun eller en myndighet. I samband med övergången till den nya entreprenören kan man nämligen låta alla de som var anställda där tidigare söka sina tjänster på nytt till ett betydligt sämre kollektivavtal och därmed en avsevärt lägre lön.

Detta är ett återkommande problem vid offentliga upphandlingar. Grundproblemet är att det är möjligt för beställaren att anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för beställaren, det vill säga lägsta möjliga kostnad inom ramen för lagstiftningens krav.

Detta innebär att företag som omfattas av kollektivavtal med lägre löner och ofta sämre villkor såklart vinner upphandlingarna. För de anställda innebär detta en successiv lönesänkning i samband med varje ny upphandling. Detta, mina vänner, är en form av statligt sanktionerad lönesänkningspolitik.

För att komma till rätta med detta bör upphandlingslagstiftningen ses över. Det ska inte vara möjligt för beställaren att i samband med en ny upphandling anta bud som innebär sänkta löner för de anställda. Det är rimligt att de anställda, när det blir en ny entreprenör, följer med och garanteras precis samma löner och villkor som de hade tidigare.

Till sist, herr talman, saknas även nationell koordinering mellan de upphandlande myndigheterna. Bristen på nationell koordinering gör att oseriösa företag som upptäcks i en kommun eller region kan fortsätta att bedriva sin verksamhet och vinna kontrakt i andra delar av landet. Detta måste vi komma till rätta med.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör dels utreda möjligheten att upprätta system där samtliga upphandlande myndigheter och statliga och kommunala bolag måste delta, dels inrätta en svart lista över oseriösa företag.

Vänsterpartiet anser att det ska råda ordning och reda på svensk arbetsmarknad i allmänhet och inom det offentliga i synnerhet. Med detta vill jag tacka för ordet och för besöket i finansutskottet och yrka bifall till reservation nummer 8.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)