Herr talman! Jag håller med ledamoten om att det är en oroväckande utveckling att allt fler väljer att avveckla för att det inte är lönsamt. Som jag sa är det detta som är problemet: För att klara av att bli lönsam i dag måste du ofta expandera för att kunna ta del av vissa bidrag och annat. Sedan är det ju ingen som vill vara bidragsberoende, utan man vill ha en stabilitet och en bra grund att stå på så att man håller över tid.

När det gäller livsmedelsstrategin har jag tidigare varit inne på att vi tror mycket på den och på en bred politisk enighet som möjliggör en ökning av konkurrenskraften i svenskt jordbruk och svensk livsmedelsproduktion. Vi hade alltså gärna sett mer av gemensamma samtal, för jag tror att vi alla är överens i den här frågan. Vi vill öka vår beredskap och självförsörjningsgrad så att vi inte är så sårbara vid kris och krig.

Vi vill också se att man satsar mycket mer på hållbarhetsaspekten i svenskt jordbruk, och vi satsar 100 extra miljoner för att till exempel kolla på hur man ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat. Det medför nämligen också kostnader. Vi hade svinpesten, som Miljöpartiet nämnde tidigare, och där har vi också satsat 100 miljoner. Vi vet nämligen att epizootilagen bara kompenserar för de djur som behöver slaktas ur smittskyddssynpunkt. Vi menar att det finns andra omkostnader som det kan föra med sig, som färister och annat - till exempel staket runt foderförråd.

Det är alltså ett stort och komplext område, och många insatser behöver göras. Man behöver också stärka dem så att de håller även vad gäller det förändrade klimatet och det extremväder som väntar. Det tror vi är väldigt viktigt.