Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för frågan!

Jag ser inte poängen med att ställa de sakerna mot varandra. Jag refererar till ett helt vanligt offentligt kök som ligger på 95 procent ekologiska råvaror i en restaurang som levererar 800 portioner om dagen med tre, fyra, fem olika rätter.

Det handlar inte bara om köttet. Av alla råvaror är 60 procent svenska och ekologiska. Det ligger på den nivå som man förväntar sig att ekoprodukter ligger på. Det är extremt högt.

Någonting som är viktigt att göra är att styra upphandlingen i kommunen, regionen eller var man nu befinner sig. Det handlar om att verkligen göra det möjligt för både mindre och större matproducenter i närheten att lägga bra anbud.

Det gäller också att se den positiva effekten. Jag vet att det finns gårdar som levererar till kommuner. Jag förstår att Örebro är en storkommun i jämförelse med många av landets andra kommuner, men det gör att de gårdarna har en trygg inkomst. De utvecklar sin verksamhet. Det gör att jag som privatperson har lättare att handla i en gårdsbutik på en gård. Men de har också system för att kunna leverera större mängder till stora matvarukedjor. Det är en styrka.

Det finns inga styrkor i att på något sätt uppmuntra ett jordbruk och ett lantbruk lokalt där man använder sig av bekämpningsmedel som är ohälsosamma eller där man inte ställer om till ett hållbart jordbruk. Det är sårbarheter när man är beroende av insatsvaror från andra länder. Det blev väldigt tydligt under pandemin och när kriget började i Ukraina.