Herr talman! Vi diskuterar ett väldigt komplext problem. Det löses inte med en reform. Därför är den strategi som flera av oss lyfter fram i talarstolen väldigt viktig. Vi kommer att behöva insatser på väldigt många områden. Det kan inte enbart finnas någon där ute som gör jobbet, som ledamoten från Sverigedemokraterna sa. Vi behöver också lägga om en hel del regelverk.

För att upptäcka fel, brister, fusk och ren kriminalitet på arbetsplatserna är just kontrollen och uppföljningen på plats avgörande.

De myndighetsgemensamma kontrollerna, som statsrådet lyfter fram, är oerhört viktiga. Men även Arbetsmiljöverkets ordinarie inspektionsinsatser spelar en stor roll för att upptäcka brister och förhindra fusk på arbetsplatserna, även där man inte från början har sett att det finns en stor risk för arbetslivskriminalitet. Här kan man göra en väldigt stor insats med de ordinarie inspektionsinsatserna.

I regeringens budgetproposition kan man följa utvecklingen av antalet kontroller som har utförts av Arbetsmiljöverkets inspektörer, både de egna kontrollerna och de myndighetsgemensamma riktade insatserna mot arbetslivskriminalitet. Man kan också se hur många viten, sanktionsavgifter, förelägganden och förbud som de har beslutat om.

Fram till 2019 ökade både antalet inspektioner och beslut från Arbetsmiljöverkets inspektörer. Men jämfört med 2019 genomfördes det under 2022 nästan 4 500 färre inspektioner, och det fattades 800 färre beslut.

Håller statsrådet med om att inspektionerna är viktiga för att motverka arbetslivskriminalitet? Och i så fall, vad gör hon för att de ska öka igen, så att man åtminstone kommer upp på samma nivå som före pandemin?