Herr talman! Jag vill först tacka Jim Svensk Larm för att han har sett till att vi får ha den här debatten.

Arbetslivskriminalitet snedvrider konkurrensen, riskerar arbetskraftens liv och hälsa och hotar vår arbetsmarknadsmodell. Enligt Ola Pettersson som leder Delegationen mot arbetslivskriminalitet undergräver arbetslivskriminaliteten förtroendet för samhällsstrukturen.

Enligt den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet, som beslutades av den socialdemokratiska regeringen, ska det vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad. Men för att kunna försvåra och upptäcka fusket och kunna straffa dem som inte sköter sig krävs kontroller och uppföljning. Det är avgörande att både fack och myndigheter kommer ut på arbetsplatserna.

Byggbranschen har under lång tid varit särskilt utsatt för arbetslivskriminalitet. Både fackens förhandlare och skyddsombud vittnar om en allt tuffare situation. Kriminella använder hot och våld på arbetsplatserna för att hålla fack och myndigheter borta. Personer som granskar företagen och som jobbar för att människor ska kunna ha en dräglig situation på sitt arbete hotas, spottas på och misshandlas. Arbetsmiljöverkets och andra myndigheters anställda utsätts också för hot, och antalet rapporterade incidenter ökar. Risken finns att man väljer bort att besöka vissa arbetsplatser på grund av rädsla. Hoten och våldet används för att man ostört ska kunna fortsätta tjäna pengar på att fuska och utnyttja anställda som varje dag riskerar liv och hälsa på svenska byggarbetsplatser.

Vi kan inte ha det så här. Vad gör regeringen för att stoppa hoten och våldet som fackliga företrädare och myndighetspersoner utsätts för på svenska byggarbetsplatser? Det borde vara en väldigt viktig åtgärd för att nå målet om att vi ska avskaffa och stoppa arbetslivskriminaliteten.