Fru talman! Den ekonomiska jämställdheten är väldigt viktig att rikta fokus på i de tider som vi befinner oss i, för det är klart att i ekonomiskt svårare tider är det de som har minst marginaler som drabbas hårdast.

Riksdagsledamoten Amloh ifrågasätter om regeringen gör rätt finanspolitiska avvägningar. Jag menar att de avvägningar som regeringen har gjort är ansvarsfulla avvägningar. Vi bedriver en politik där vi kraftigt agerar för att bekämpa inflationen, för om vi inte gör det kommer de allra mest utsatta hushållen att drabbas hårdast. De som har minst pengar i plånboken har såklart störst intresse av att pengarna har ett värde.

Regeringens inflationsbekämpning har börjat ge resultat, men inflationen är fortfarande hög. Regeringen kommer därför att fortsätta prioritera att bekämpa inflationen. Man vi gör det samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd.

Många hushåll med svag ekonomi har fått kompensation för den höga inflationen via prisindexerade bidrag och transfereringar. Vi har höjt bostadsbidrag för barnfamiljer, höjt elstöd och a-kassa och sänkt energiskatt på drivmedel. Det är åtgärder som har varit särskilt betydelsefulla för just hushåll med små marginaler. Vid årsskiftet sänktes också reduktionsplikten, vilket bidrog till att minska dieselpriset med över 4 kronor per liter.

Budgeten för 2024 innehåller viktiga strukturreformer samtidigt som vi stöttar hushåll och välfärd, bland annat genom förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, sänkt skatt för pensionärer och ytterligare sänkt skatt på drivmedel.

Det är dessa åtgärder som ger just hushållen med knappa resurser mer pengar kvar i plånboken. Det är dessa åtgärder som gör att föräldrarna kommer att ha större möjlighet att ha råd att betala barnens fritidsaktiviteter och också att skjutsa barnen till deras fritidsaktiviteter.

Att höja barnbidraget är en åtgärd som är urskillningslös och som även blir pengar till hushåll som kanske inte behöver dem lika mycket som de utsatta hushållen. Det är en åtgärd som skulle spä på inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi talar om den ekonomiska jämställdheten är det också viktigt att tala om det ekonomiska våldet. Det är ett begrepp som är okänt för en hel del personer i vårt land. Vad innebär egentligen ekonomiskt våld? Jo, i regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck riktar vi också särskilt fokus just på det ekonomiska våldet. Det finns relationer där den ena parten exempelvis tar lån i den andra partens namn och därmed skapar en skuldsättning och en ökad kontroll över den person man lever med. Det gör det svårare för den personen att lämna relationen.

Vi ser också utdragna bodelningsprocesser som gör att den ekonomiskt svagare parten har svårigheter att ta till vara sin rätt. Man har vid en separation svårt att få det i bodelningen som man har rätt till därför att man inte har råd att processa. Den ekonomiskt starkare parten kan trötta ut den ekonomiskt svagare parten.

Allt detta är problem som regeringen arbetar aktivt med att vidta åtgärder mot.