Fru talman! Som jag inledde med att säga förstår jag att det här är komplext. Men det är ändå vårt gemensamma ansvar att bygga Sveriges försvarsförmåga stark.

Vi behöver alla bidra, och jag tycker att regeringen behöver ta på sig ledartröjan i den här frågan lite mer för att fylla de organisatoriska tomrummen mellan regering, kommuner, företag, frivilligorganisationer och försvarsmakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skickar med statsrådet det berömda uttrycket att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk, för den länk som statsrådet sitter på kan och får inte vara den svagaste. Regeringen får inte bli svaret skyldig om hur förmågehöjningen ska gå till och vem som ska göra vad.

Jag vill ta ett exempel. I mitt hemlän, Västmanland, har vi i Västerås en stor och resursstark kompetens. Det är en kommun som har kommit långt i sitt arbete. Ändå kommer man att behöva ekonomiskt stöd och hjälp och säkert rådgivande insatser. Men vi har också små kommuner som Surahammar, Skinnskatteberg och Norberg, som också ska vara kedjor i den starka länken.

Jag vill bara lyfta fram olikheterna i vårt avlånga och kära Sverige och påpeka vikten av att olikheterna också ger styrka som vi behöver bejaka. Men det kräver också någon form av deliciös hantering. Vi behöver stärka utifrån geografiska förutsättningar, kompetensförutsättningar etcetera.

Under Folk och Försvar sa civilförsvarsministern: Är du kommunalråd? Bra. Är krigsorganisation, trygghetspunkter, nödvattenplan, redundantförsörjning av livsmedel, värme och el säkerställt i omsorgsverksamheten? Har ni en fungerande frivillig resursgrupp? Om inte, sätt igång! Om ni inte har börjat ligger ni efter. Om ni inte vet hur kan ni antingen fråga någon som redan har börjat eller fråga MSB. Svårare än så är det inte.

Med detta inspel från statsrådet får jag känslan att det brådskar, att det är viktigt att ärendet hanteras skyndsamt. Då kvarstår min fråga till statsrådet: Hur ser den långsiktiga planen ut? Är det meningen att som kommun måste man skynda men som statsmakt kan vi vänta till hösten?